Föreläsning i Malmö 15 januari 2012.

• Ladda ner: 2012.01.15-malmo-bortom.doden.dodsogonblicket-ehsan.mp3

I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn

Inledning

Det finns en sanning som ingen levande varelse i universum kan fly ifrån. Det finns en verklighet som alla kommer att möta, oavsett om de är rika eller fattiga, kungar eller slavar, mäktiga eller svaga, stora eller små. Inget vapen kan hindra den från att ta oss, inget gömställe kan dölja oss från den – förr eller senare hinner den ifatt oss.

Denna verklighet som ingen kan förneka är döden. Den Heliga Koranen säger:

كُلُّ نَفْسٍ ذَائِقَةُ الْمَوْتِ
[29:57] Varje själ (nafs) skall smaka döden.

Inget vet när man ska dö

Det svåra med döden är att vi inte vet när den kommer. Hade vi vetat att vi kommer att dö om 50 år skulle många av oss levt hur vi ville i 49 år och sedan åkt till Hajj och ångrat oss och gjort tawbah och blivit riktiga muslimer sista året för att dö som troende och komma till Paradiset. Men vi vet inte. Döden kan komma närsomhelst, varsomhelst, och därför måste vi vara förberedda hela tiden.

Det är inte bara vi som inte vet när vi ska dö, inte ens våra Profeter(A) eller Imamer(A) visste det. De som visste något fick reda på det strax ett par dagar innan när det är försent att göra några större förändringar.

Visste ni att Profet Musa(A) grävde sin egen grav? Han gick en dag och såg en troende som stod och grävde. Profet Musa(A) frågade, “Vad gör du?”.
Den troende svarade, “Jag gräver en grav som någon annan troende kan begravas i.”
Profet Musa(A) tyckte det lät som en fin gärning så han tog en spade och hjälpte till. När de grävt färdigt sa den troende till Profet Musa(A), “Kan du lägga dig i graven så vi se om storleken är bra eller graven ska göras större?”
“Visst”, sade Profet Musa(A) och lade sig i graven. Så fort han lade sig ner kom dödsängeln Izrail(A) och tog hans själ så han dog på riktigt.

Inte ens Imam Hossein(A) visste när han skulle dö. Vissa tror att Imam Hossein(A) villigt gick till Karbala för att möta döden men det är fel. Tvärtom lämnade Imam Hossein(A) Mecka under Hajj-perioden för att fly döden eftersom han fick reda på att Yazid hade tänkt lönnmörda honom i Mecka. För att rädda sitt liv och hjälpa Kufas folk rörde han sig mot Kufa. 8 Dhul Hijjah när alla pilgrimer var på väg mot Arafah rörde sig Imam Hossein(A) mot Kufa istället. Imam Hossein(A) hade fått reda på av Profeten(S) att hans blod skulle spillas i Karbala för att rädda Islam, men han gick inte medvetet mot Karbala och han visste inte att han skulle stoppas där av Hurr ibn Yazid Riyahi. Detta förstår vi om vi är lite noggranna i haditherna som berättas när Imam Hossein(A) nådde Karbala. Efter Hurr hade stoppat honom och han inte fick gå vidare, vad hände? Han frågade ökenborna som bodde runt omkring vad denna plats hette. Varför frågade han om han redan visste att han var i Karbala? Varför började han gråta först när han fick reda på att platsen hette Karbala? Det visar att Imam Hossein(A) inte visste att han skulle dö när han lämnade Mecka, han visste det inte på vägen till Kufa. Han visste det först 2:a Muharram när han redan hade nått Karbala och var avspärrad av fienden och det var försent att ändra sin färdriktning. Hade han vetat redan när han lämnade Mecka att han kommer stoppas i Karbala hade han ju kunnat ta en annan riktning för att nå Kufa för att rädda sitt liv, precis som han lämnade Mecka i Ihram-tillstånd för att rädda sitt liv.

Så ingen, inte ens Guds vänner, vet när de ska dö. Och därför måste vi vara förbereda hela tiden. För Profeten(S) säger att i tillståndet vi dog i det tillståndet kommer vi att väckas på Domedagen.

Tjejen som inte var kysk i denna värld, som flörtade, förfinade sig själv och hade bristande yttre och inre hijab och dog i det tillståndet måste vara beredd på att hon kommer att återuppväckas på Domedagen naken framför hela mänskligheten. Killen som hade en flickvän måste vara beredd på att han kommer att återuppväckas på Domedagen i ett tillstånd av zina framför hela mänskligheten. Det här är inget skämt. Föreställ er själva att ni dör medan ni syndar och hur ni kommer att skämmas framför alla att ni väcks i det tillståndet. Finns det någon skam större än detta?

Hur många av er har hört talas om Göteborgsbranden? Diskoteksbranden i Göteborg var en brand med katastrofala konsekvenser som inträffade natten till den 30 oktober 1998 i en lokal vid Backaplan på Hisingen i Göteborg, där ett diskotek hade arrangerats. 375 ungdomar i åldern 12–25 år befann sig i lokalen, som var godkänd för 150 personer av räddningstjänsten. 4 iranier blev inte insläppta i festen och satte fyr på lokalen. 63 personer omkom och omkring 200 skadades. Jag minns hur vi läste dödsoffrens namn på text tv och det var så många som hette Ali, Hassan, Hossein och Fatima bland namnen att det gjorde ont i hjärtat. Nu hoppas vi verkligen att alla dessa ungdomar var ovetande om Islam och hade funnit den rätta vägen om de inte hade dödats.

Hursomhelst visste ni att att det fanns en person bland dessa 375 personerna som var en Hafez Quran? Han hade memoriserat hela Koranen, han var en starkt troende, religiös, gick aldrig på fester. Till den här festen tjatade hans vänner på honom extra mycket och han gav till slut med sig. Det var den första festen han gick på och det blev hans sista. Är det inte tragiskt? Hela din ungdom har du vigt åt Allah, du har fyllt ditt hjärta med den heliga Koranen, och sedan på en natt bränner du upp allting och dör i ett tillstånd av synd? Är det inte sorgligt?

Vi har det motsatta också. Vet ni hur Sheikh Abbas Qommi, författaren till Mafatih al-Jinan, dog? Han stod i nattbönen när han dog. Inte bara i nattbönen, han var i sista Rak’at (Witr). Inte bara vara han i Witr, han var i ett tillstånd av Qonoot där han lyfte handen mot himlen och grät 300 gånger “Illahi al-Aff” (Gud, förlåt mig!). I detta tillstånd kom dödsängeln och tog hans själ!

Döden kan hända vem som helst, när som helst, och den enda vägen vi har är att vara förberedda när det väl händer. Och förbereda oss gör vi genom våra handlingar här och nu.

Som Profeten(S) sade, lev varje dag som om det vore din sista. Om du kan, var alltid i Wodho-tillstånd så när din själ tas dör du i ett rent tillstånd. Var alltid i dhikr-tillstånd så när dödsängeln kommer rör sig din tunga redan till ord som “La illaha ill Allah” och salawat. Skjut inte upp dina lån, betala dem innan döden kommer. Försena inte dina böner, be dem innan döden kommer. Försena inte fastan du missat, utför dem innan döden kommer. Skjut inte upp att be om ursäkt hos de du sårat, gör det nu innan döden kommer. Bli den du drömmer om att vara, den du önskar vara, nu, bestäm dig här och nu, innan döden kommer. Sluta skjuta upp och börja förverkliga, innan döden kommer. Kort och gott, ordna dina affärer här och nu så ditt hjärta är rent när döden kommer.

Testen vid dödsögonblicket

Den största prövningen och testet som människan får utstå i hela sitt liv är vid ögonblicket då hon möter döden. Och många misslyckas. De lever ett liv som helgon men dör som syndare.

Profeten(S) frågade ängeln Gabriel(A) en gång om råd. Ibland frågar ett barn ett annat barn en fråga; då är svaret som ges väldigt enkelt. Ibland frågar ett barn sin lärare en fråga och även om läraren är mycket kunnig måste han ge ett enkelt svar så barnet förstår. Men ibland händer det att en professor frågar en annan professor en fråga; då är både frågan och svaret extremt djupt. Tänk er nu att den som frågar är den lärdaste av dom lärda, den närmsta av dom nära, skapelsens mästerverk Profet Mohammad ibn Abdullah(S) och den tillfrågade är den störste av änglarna. Då inser vi att orden har större djup än vi kan bära och vi måste verkligen ta dem på allvar och fundera över dem:

Ya Mohammad, ‘eish ma sh’et, fa innaka mayyet.
O Mohammad; lev som du vill men du kommer att dö.

Wa a’hbeb ma sh’et, fa innaka mofariqo
Och älska vad du vill men du kommer att skiljas från det.

Wa ‘amal ma sh’et, fa innaka molaqi
Och handla som du vill men du kommer att möta den [handlingen].

Hur kan en människa som levt som en troende (mo’men) hela sitt liv dö som en otroende (kafer) på sin dödsbädd?

Hadither berättar att när människan är döende kommer Shayatin och demonerna till människan. De kommer att fresta människan med att ge henne det hon älskar om hon förnekar Allah. Om en kille spanade in tjejer och flörtade hela sitt liv kommer han att presenteras med olika supermodeller vid döden och Shaytan kommer säga till honom; gå ut ur Islam så får du denna snygga tjejen. Och precis som killen struntade i Islam och gjorde haram med tjejer i sitt liv kommer han att strunta i Islam vid sin dödsbädd för att få ännu en tjej, men då kommer han att dö istället för tjejen och lämna världen som otroende. Om en student var fäst vid böcker hela sitt liv, även om det var Islamiska böcker, det spelar ingen roll, på hennes dödsögonblick kommer Shayatin att hota att bränna upp hennes böcker om hon inte förnekar tron. På detta sätt kommer människor som levt hela sina liv som muslimer och troende att dö som förnekare, för dom misslyckas med sista testet.

- Sheikh Bahai; Kvinnan som skulle till Hamam

Dom misslyckas med sista testet eftersom dom lät sig själva älska och fästas vid en sak för mycket så de älskade den saken framför Allah och därför offrar de Allah för sina begär på sin dödsbädd. Martyrerna i Karbala är det motsatta exemplet. Om ni granskar historien ser ni att alla ropade på Imam Hossein(A) vid sitt dödsögonblick, trots att de var törstiga, trots att de hade ont. Deras kärlek till Imam Hossein(A) var starkare än allt de världsliga och därför hade inte Shayatin en chans mot dem vid slutet.

Döden: Smärta eller befrielse

För vissa är själva döden en extremt plågsam smärta, för andra en lättnad och befrielse.

Imam Jafar Sadiq(A) blev tillfrågad att beskriva döden och han sade: “För den troende är döden ljuvligare än en bris som den troende luktar och fräschas upp med och all trötthet och smärta försvinner, och för den otroende är det som huggen från ormar eller skorpioner eller värre.”

Imamen(A) blev frågad, “Vissa säger att döden är värre än att sågas, att klippas itu med sax, att stenas eller att få ögonens pupiller mosade med kvarnsten.”
Imamen(A) svarade, “Ja, så är det för vissa otroende och syndare. Ser du inte hur vissa av dem lider från dessa straff. Vad de kommer att möta därefter kommer att vara ännu plågsammare. Det är lidelsen i nästa liv som är betydligt plågsamma än detta liv.”

Imamen(A) blev tillfrågad, “Varför ser vi då vissa otroende dö enkelt medan de pratar och skrattar, och även vissa troende, och vi ser vissa troende och otroende som lider mycket medan de dör?”
Imamen(A) svarade, “Den troendes enkla död är en tidig belöning för honom, och när han lider vid döden renas han från sina synder så att han blir ren och värdig nästa livs eviga belöning. Och den otroendes enkla död är en belöning för deras goda gärningar i detta liv så straffet väntar dem i nästa liv. Och om visa otroende lider vid döden är det påbörjan av Allahs straff på dem. Allah är rättvis och felar ingen.”

(Källa: Uyon Akhbar ar-Redha. Länk.)

Förenkla döden

Vi har så här långt pratar om svårigheterna och prövningarna vid döden. Men Ahl al-Bait(A) som visste vad som väntade och och som beskrev prövningarna för oss gav oss också tips att lyckas på vår slutliga tenta. Det räcker inte att bara prata om vad som väntar, vi måste veta vad vi ska göra också. Vi har beskrivit problemet så låt oss komma med en lösning också. Ahl al-Bait(A) visade oss vägen att gå så vi lyckas. Så vi har samlat ihop 10 handlingar från olika hadither som om vi handlar efter dessa kommer lämna denna världen och träda in i Barzakh lika lyckliga och lättade som en brud eller brudgum på sin bröllopsdag.

1) Silah Arham
Imam Sadiq(A) säger: “Vill ni att dödsögonblicket ska vara lätt för er? Ta hand om era släktingar.”
I dagens högteknologiska värld där alla är uppkopplade hela tiden via Facebook, Twitter, Skype, mobilen och annat har vi ingen ursäkt att strunta i våra släktingar. Nu påminner jag mig själv före er andra syskon. Det tar inte mer än några minuter att ringa upp sin mormor och fråga hur hon mår eller lämna en hälsning till sitt syskon på Facebook och lysa upp hennes dag. Släkten berikar människans liv om alla är omtänksamma men kan även förpesta hennes liv om de är själviska, därför måste man göra så gott man kan för att bevara harmonin i släkten.

2) Godhet mot föräldrar
De kom till Profeten(S) och sade, “En av ungdomarna som brukade be bakom dig är döende och hur mycket vi än säger till honom att säga La illaha ill Allah vägrar han!”
Profeten(S) gick till ungdomens hus, satte sig bredvid honom och sade, “Säg Ashhado an La illaha ill Allah!”
Men ungomens mun förblev stängd.
Profeten(S) frågade, “Har han en far?”
“Nej” fick han som svar.
“Har han en mor?”
“Ja.”
“Gå och hämta henne.”
Modern kom. Profeten(S) sade till modern, “Är du nöjd med din son eller inte?”
“NEJ!” svarade modern, “Jag har brutit kontakten med honom i sex år och har inget att säga honom!”
Profeten(S) sade, “O moder, om du inte är nöjd med honom kommer hans mun inte att öppnas och han kommer inte kunna yttra trosbekännelsen och om du dröjer med att förlåta honom kommer han att dö som en otroende!”
Modern svarade, “O Profet! Av respekt för dig förlåter jag honom.”
Profeten(S) sade då till sonen, “Säg Ashhado an La illaha ill Allah!”
Sonens mun öppnades och han sade, “Jag vittnar till att det inte finns någon gud utom Allah och att Mohammad är Hans profet!”
Profeten(S) frågade, “Vad såg du innan och vad ser du nu?”
Sonen svarade, “Innan du kom såg jag en stor svart illaluktande skräckinjagande varelse som väntade på mig. När du kom och jag yttrade trosbekännelsen avlägsnades den svarta varelsen och försvann och en vacker upplyst vid parfymerad varelse har nu tagit hans plats istället.”
Sonen sade detta och dog sedan.

3) Hjälpa fattiga
I hadither nämns specifikt också att ge kläder till dem som inte har eller ge mat till dem som inte har. Ayatollah Moqaddas Ardabili(RA) gick ner för gatan en gång. En fattig kom fram till honom och sade, “O Sheikh! Jag fryser! Har du några kläder att ge mig?”
Ayatollah Moqaddas Ardabili(RA) hade inga extra kläder med sig så han drog av ena ärmen på sin dishdasha och gav den istället.
Nu när rean är igång och vi alla byter ut våra garderober ber jag alla att ta en extra titt och om det finns kläder vi har över som vi inte använder att skänka dem till fattiga. Känner vi inga finns det gått om insamlingar som skickar kläder till fattiga länder eller till hemlösa här i Sverige. Systrar, ni som ofta har sjuttioelva olika linnen och tröjor, skänk bort åtminstone de gamla ni har till folk som behöver. Spara dem i en påse och nästa gång någon åker ner till era hemländer skicka med kläderna så fattiga muslimer blir glada. Må Allah klä er på Domedagen!

4) Fasta i Rajab åtminstone en dag, särskilt i slutet av månaden
Kom ihåg detta till nästa Rajab. Många Ulema och Urefa brukar fasta hela månaden Rajab, och Sha’ban så de träder in rena till månaden Ramadan.
En hadith säger att den som fastar en dag i månaden Rajab, för honom underlättas dödsögonblicket.

5) Läsa Surah Zilzilah (Surah 99) i mustahab böner
En omskakande Surah som handlar bara om döden och Domedagen och påminner människan om vad som väntar henne.

6) Kärlek till Ahl al-Bait(A)
Ha stor kärlek till Ahl al-Bait(A) och sprid den. Delta i majalis som dessa, det ökar kärleken. Kärleken till Ahl al-Bait(A) hjälper dig i livet och bortom döden.
En hadith säger att Islam är uppbyggt av fem pelare: Bönen, fastan, allmosan, pilgrimsfärden och Wilayah (Ahl al-Baits(A) förmyndarskap och kärlek) – varav den viktigaste, mittenpelaren, är Wilayah.

7) Följ Shari’ah, respektera Guds lagar
- Berättelsen om tjuven med Ayat Kursi.

Bli av med dåliga egenskaper
En troende måste vara ren, fri från dåliga egenskaper.

9) En som inte betalar Khums förlorar sin tro i slutet
Imam Sadiq: “Den som är skyldig en qiran (ytterst liten summa) khums och inte betalar det och dör i det tillståndet dör antingen som en jude eller kristen.”

10) En som har haram pengar i sina tillgångar
Imam Hossein(A) till Yazids armé på Ashura: “Orsaken till att ni krigar mot Profetens(S) barnbarn idag är för att era magar är fyllda med haram.”

Föreläsning i Malmö 3 december 2011.

• Ladda ner: 2011.12.03-malmo-bortom.doden.barzakh-ehsan.mp3

I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn

Inledning

Vi har hittills nämnt att roten till all synd är kärlek till världen och att botemedlet är åminnelsen av döden. Vi beskrivit vad döden är och varför vi fruktar den. Därefter steg vi in i graven och talade om prövningarna som väntar där. Vi sade att våra handlingar tar form där och ormarna och skorpionerna som beskrivs är förkroppsligandet av våra handlingar som följer med oss om vi syndar; medan våra goda gärningar tar en vacker form.

Vi har nu nått nästa steg i vår resa bortom döden, och det är Barzakh.

Betydelsen av Barzakh

Barzakh betyder ordagrant en slöja eller gardin som skiljer två ting åt från att mötas. Allah säger i den Heliga Koranen:

مَرَجَ الْبَحْرَيْنِ يَلْتَقِيَانِ ﴿١٩﴾ بَيْنَهُمَا بَرْزَخٌ لَّا يَبْغِيَانِ ﴿٢٠﴾
[55:18-19] Han låter de två stora vattenmassorna röra sig fritt och mötas; mellan dem [har Han likväl dragit] en skiljelinje (barzakh) som de inte kan överskrida.

I denna vers säger Allah att mellan sötvatten och saltvatten finns det en skiljeslinje, en separator, en gardin, en gräns som förhindrar dem från att blandas. Denna åtskiljare kallas för Barzakh. I vårt fall är alltså Barzakh skiljeslinjen mellan denna värld och Domedagen.

Barzakh kallas också för Alam al-Mithali, liknelsernas värld, eftersom den liknar denna värld i form men skiljer sig åt i sin substans.

Kroppen i Barzakh

Ens Barzakhi-kropp, eller i en annan benämning ens Mithali-kropp, liknar och ser ut som den nuvarande kroppen man har, den upplever saker och ting, men den saknar materialistisk substans. Den är lättare. Den är som en skugga, den har din form men inte ditt djup eller form. De lärda brukar likna denna kropp vid ens spegelbild; det är du men samtidigt är det inte du!

Vissa menar att när människan dött presenteras ens Barzakhi-kropp för själen och själen lämnar den materialistiska kroppen för den nya kroppen. Det påminner lite om reinkarnation fast på ett andligt plan och den åsikten förkastas vanligtvis av lärda eftersom det skulle innebära att den nya Barzakhi-kroppen inte fått genomgå de synder och dyrkan som människan gjort. Allamah Majlisi menar istället att Barzakhi-kroppen är en del av din nuvarande kropp tillsammans med själen. När människan dör skiljs Barzakhi-kroppen från den materiella och lever vidare i Barzakh.

Var ligger Barzakh?

Den Heliga Koranen säger om Faraos anhängare:

النَّارُ يُعْرَضُونَ عَلَيْهَا غُدُوًّا وَعَشِيًّا ۖ وَيَوْمَ تَقُومُ السَّاعَةُ أَدْخِلُوا آلَ فِرْعَوْنَ أَشَدَّ الْعَذَابِ
[40:46] Morgon och afton förs de fram till Elden, och den Dag då den Yttersta stunden är här [skall änglarna säga:] “För in Faraos anhang [och låt dem utstå] det strängaste av alla straff!”

Ur denna vers förstår vi att Barzakh ligger i denna värld. Orsaken är att det enbart är den materiella världen som har ett solsystem som genererar morgon och kväll; alla andra världar har inget sådant.

Imam Sadiq(A) säger att det finns ingen morgon eller kväll i nästa liv utan straffet som nämns i denna vers refererar till Barzakh.

Profeten(S) säger att om en död människa är en av Helvetets folk kommer hennes plats i Helvetet att visas för henne varje morgon och kväll i hans grav. Om hon är ett av Paradisets folk kommer hon att visas sin plats i Paradiset och bli tillsagd, “Detta är din rank i nästa liv”.

Hur kan så många människor vara i Barzakh?

Om Barzakh ligger på denna jord och alla döda, från Profet Adams(A) tid till Domedagen, samlas i Barzakh innebär det att det redan nu finns miljarder med döda människor samlade här. Hur kan det vara möjligt?

Som vi nämnde innan skiljer sig människans Barzakhi-kropp från ens materiella. I en liten spegel kan reflektionen av 100 personer samlas. På en och samma plats kan tiotals skuggor samlas. Att alla dessa miljarder döda människor kan vara samlade på samma jord vi lever i är alltså möjligt då Barzakhi-kroppen inte är materiell, så den inte upptar någon plats på samma sätt som materiella ting.

Olika former

I och med att Barzakh inte är en materiell värld utan snarare en andlig innebär det att sakerna som finns där är andliga och kan förändras ögonblickligen för att uppfylla en troendes önskemål.

Profeten(S) berättar att han drömde om sin farbror Hamza(A) efter dennes martyrskap. En tallrik full av granatäpplen var framför honom och han höll på att äta ur den. Helt plötsligt förvandlades granatäpplena till dadlar.
Profeten(S) frågade honom, vilka gärningar är mest gynnsamma här?
Hamza(A) svarade: Tre saker har högt värde här: att ge vatten till de törstiga, att skicka välsignelser över Profeten(S) och hans Ahl al-Bait(A) och kärlek till Ali ibn Abu Talib(A).

Manifestationen av ens handlingar

Profeten(S) sade: När Adams barn (människan) är i sin sista dag i detta liv och i sin första dag i nästa liv (antagligen åsyftas de sista ögonblicken innan döden) framträder hans rikedomar, hans barn och hans gärningar framför honom.

Han vänder sig mot sina rikedomar och säger, “Vid Gud hade jag för mycket begär och girighet efter er och var väldigt snål. Vad får jag av er nu?” Rikedomarna kommer att svara, “Du kommer enbart att få så mycket som räcker till din kaffan (tyget man sveper in den döda med).”

Han vänder sig sedan mot sina barn och säger, “Vid Gud älskade jag er väldigt mycket och skyddade och försvarade alltid er. Vad får jag av er nu?” Barnen kommer att svara, “Vi kommer bara att ta dig och begrava dig, inget mer än så.”

Slutligen vänder den döde sig mot sina gärningar och säger, “Vid Gud tog jag inte hand om er och jag ogillade er. Men kommer jag att få något av er nu?” Gärningarna kommer att svara, “Ja. Jag kommer att vara din kompanjon och vän i graven och vara vid din sida även på Domedagen, ända till vi båda står inför den Allsmäktige Herren.”

Mannen som blev biten av ormen

Det fanns en person som var väldigt troende och gudsfruktig. Han utförde alla sina plikter; sina böner, fasta, khums etc. När han dog drömde en av hans familjemedlemmar om honom en vecka senare. Han var i en trädgård, grön och vacker, fylld med frukter och blommor. Han hade de finaste kläderna på sig. Familjemedlemmen blev glad av att se honom i detta tillstånd. Men helt plötsligt dök en stor svart kobraorm upp, krälade fram till honom, högg honom och lämnade honom. Mannen skrek och grät av smärta. Familjemedlemmen blev chockad. Han gick fram och frågade: “Hur mår du?!”

Mannen svarade, “Efter jag dog fick jag denna trädgård som en belöning för all min dyrkan. Men jag hade en dålig egenskap när jag levde och det var att jag kallade min fru vid ett öknamn som hon ogillade. Varje gång jag ropade henne med detta öknamn blev hon ledsen och sårad. Som ett straff för detta kommer nu denna svarta orm en gång i veckan och biter mig och lämnar mig i smärta till nästa vecka som en motsvarighet till hur jag högg min fru med mitt öknamn varje gång jag ropade på henne!”

Filosofin med Barzakh

En annan fråga som en del också undrar över är varför man ens kommer till Barzakh? Varför inte dömas och tas till det en eviga boningen direkt istället?

Det finns flera orsaker till varför vi hamnar i Barzakh. Huvudorsaken är att människan från att ha varit i en värld begränsad till materia inte skulle klara av Domedagen på en gång. Barzakh är alltså som en förberedelse för människan inför Domedagen och den boning som väntar där. Barzakh är inte lika begränsad och låg som denna värld och inte heller fullt så chockerande och revolutionerande som nästa värld utan något mittemellan för att förbereda själarna inför Domedagens tumultartade händelser.

En annan orsak är att Barzakh är en reningsprocess fram till Domedagen. De troende som dött men som inte ångrat sig för alla sina synder och som inte blivit bestraffade för dem under livet eller dödsögonblicket eller i graven, och har således med sig synder in i Barzakh – dessa blir då renade i Barzakh genom straffen för att vara rena fram till Domedagen.

En tredje orsak är att höja graden hos vissa i Barzakh. Genom sina handlingar i detta liv avgör människan sitt öde i Barzakh men detta öde kan också förändras. En dels rank ökas i Barzakh genom att de undervisas av Ahl al-Bait(A). Det finns ett par berättelser som påvisar detta som vi inte hinner nämna nu; men där sensemoralen är att en del som var mottagliga för vägledning och redo att acceptera den Sanna Islam och Ahl al-baits(A) lära men som dog innan de kunde fortsätta får möjligheten att öka sin kunskap och acceptera sanningen där.

Andra människors rank ökas genom att de som lever ber för dem och skickar belöningarna från goda gärningar till dem.

De dödas önskan till de levande

Det nämns i Jani al-Akhbar att Profeten(S) sade, “Skicka gåvor till era döda.”
Följeslagarna sade, “O Profet! Vad kan en gåva till de döda vara?”
Profeten(S) svarade, “Duaa och allmosa.” Han tillade sedan, “Varje torsdagskväll (natten till fredag) kommer de dödas själar till den närmsta himlen och, ståendes framför deras hus, gråter de ut i sorg: ‘O mina familjemedlemmar! O mina barn! O mina föräldrar! O mina nära och kära! Var snäll mot oss! Gud kommer att vara snäll mot er! Vi måste stå till svars här för vilka rikedomar och tillgångar vi hade på jorden och som andra drar nytta av där. Snälla gör oss en tjänst, vare sig det är genom pengar, bröd eller kläder. Gud kommer att klä er i himmelska kläder… (till slutet av hadithen).”

Själen har en koppling med sin grav

Även som de goda själarna är samlade i Wadi Salam har de ändå ett band med sin grav och känner till sina besökare. Imam Sadiq(A) sade att själarna är som solen. Solen står i himlen men dess strålar når hela jorden.

Själarnas rörelse i Barzakh är beroende på deras rank i denna värld. Ju renare din själ är här, ju mer goda gärningar du gjort, ju ärligare du varit, ju mer får du röra dig där och ju oftare får du besöka dina nära och kära. En del hälsar på sin familj varje dag, andra varje vecka, andra varje månad medan andra får bara besöka en gång per år.

Vad själarna ser beror på deras tillstånd

Vad själen ser när de väl får besöka sin familj beror på dess tillstånd. Om du var en bra människa här, rättfärdig, troende och avhöll dig från synd kommer du enbart att se gott när du besöker din familj. Deras svårigheter döljs från dig så du inte blir ledsen.
Men en förnekares själ, en syndares själ ser bara det dåliga, när han hälsar på sin familj ser han bara alla deras problem och detta blir en form av tortyr för honom.

Fundera på detta nästa gång du pratar med din förälder och hon berättar att någon har bråkat med henne, eller har en stor svårigheter och gråter och klagar i telefon för dig – fundera på hur ont det gör i ditt hjärta av att få uppleva det och fundera på om det är det enda du vill se från din familj när du hälsar på dem efter din död? Eller vill du hellre höra ditt barns skratt och se dina syskons lycka?

Djuren hör de döda

I tredje volymen av Bihar al-Anwar rapporteras det att Profeten(S) sade, “Jag var fårherde innan den Allsmäktige gjorde mig till Sin budbärare. Under dom dagarna brukade jag observera hur getterna och fåren plötsligt blev helt stilla som om de hade chockats av något (kanske har ni också märkt det?). Ni kanske också har sett hur höns ibland tittar upp och slutar äta även om ingen fara finns i närheten av dem. Efter jag började få uppenbarelser frågade jag efter orsaken bakom detta konstiga beteende och Jibrail svarade att i Barzakh får syndare gudomligt straff. Deras skrik hörs av alla utom människor och djinn. Sådana skrik chockerar djuren och de slutar äta.”

Själarna talar med varandra

Imam Sadeq(A) sade: Själarna lever i kroppsliga former i Paradisets gårdar. De känner igen varandra. De frågar varandra och svarar varandra. När en ny själ anländer säger de, “Låt den vara för den anländer efter att ha befriats från en stor svårighet [döden].” Sedan frågar de [den nyanlända själen], “Hur mår den och den personen?”
Om han svarar “Han levde till jag kom hit., säger själarna till varandra att inshaAllah kommer han också till oss. Men om den nyanlända själen säger att den personen redan hade lämnat världen innan han kommer de att svara, “Han har fallit ner”. Dvs. om han ännu inte har kommit hit innebär det att han har fallit i Helvetet.

Föreläsning i Malmö 30 november 2011.

• Ladda ner: 2011.11.30-malmo-bortom.doden.graven-ehsan.mp3

I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn

Inledning

Vi talade sist om döden. Vi sade att kärlek till världen är roten till allt ont och vägen till att bli av med denna kärlek är genom åminnelsen av döden. Vi tog reda på varför vi fruktar döden; dels för att vi är ovetande om vad som väntar dels för vi fruktar konsekvensen av våra egna handlingar. Slutligen beskrev vi vad döden är och vad som händer vid dödsögonblicket.

Vi har nu nått nästa steg i vår resa, bortom döden, och den inleds med graven.

Ormar och skorpioner i graven?

I Najaf fanns det en person vid namn Sheikh Abod. Han uppförde sig lite konstigt ibland så folk trodde han var galna, men Urefa visste att han var en av hjärtats folk – en vars så kallade galenskap hade en djupare hemlighet bakom sig. En dag går Sheikh Abod till Wadi Salam i Najaf. Den viktigaste begravningsplatsen vi har är Wadi Salam i Najaf. Hadither säger att de troendes själar samlar där, medan förnekarnas och hycklarnas själar samlas i Wadi Barhoot i Yemen.
Hursomhelst gick Sheikh Abod omkring i Wadi Salam och stoppade huvudet i tomma gravar. Någon som var där frågade, “Vad håller du på med?”
Han svarade, “Dom säger att ormar och skorpioner finns i gravarna, så jag letar efter dom för att se om dom verkligen finns.”
Personen tyckte Sheikh Abod var konstig och lämnade honom. Sheikh Abod fortsatte leta. Plötsligt började en av de tomma gravarna prata med honom (i form av en vision): “Det här dom säger att gravarna har ormar och skorpioner, det är en lögn! Vi har inget sådant! Vet du vem som har det? Det är ni själva som har det! Det är ni själva som tar med er ormar och skorpioner när ni begravs!”

Ens handlingar tar form

Den Heliga Koranen säger i Surah Zalzala:

فَمَن يَعْمَلْ مِثْقَالَ ذَرَّةٍ خَيْرًا يَرَهُ ﴿٧﴾ وَمَن يَعْمَلْ مِثْقَالَ ذَرَّةٍ شَرًّا يَرَهُ ﴿٨

[99:7-8] Och den som har gjort så litet som ett stoftkorns vikt av gott skall se det, och den som har gjort så litet som ett stoftkorns vikt av ont skall se det.

Vad betyder det här? Det betyder att man ser ens handlingar. Inte konsekvensen av ens handlingar som en del tolkar det som, Koranen säger uttryckligen att man ser ens handlingar. “Yaraho” – se det – refererar till själva handlingen i versen, inte till konsekvensen av handlingen.

Det betyder att våra dåliga gärningar blir odjur. Att ljuga i denna materiella värld har ingen form men i den andliga världen är det en orm. Att baktala är en skorpion.

En person kom till Imam Sadiq(A). Imam Sadiq(A) sade att folk rent ytligt ser ut som människor, men deras insida, deras själar har formen av deras egenskaper.

En person som drivs av sina begär har formen av en gris. En argsint person har formen av en hund. Om ni har sett animefilmen Spirited Away illustreras detta väldigt bra.

Mannen frågade, “Är det verkligen så?” Imam Sadiq(A) drog en hand över hans ögon och med den andliga styrkan från Imamens(A) wilyaha och förmyndarskap lyftes slöjan från mannen och han såg människorna i deras sanna form. Han gick till marknaden och till sina stora förvånad såg han inga människor. Till höger och vänster fanns massa olika sorters djur, men inga människor. Mannen skyndade sig tillbaka till Imam Sadiq(A) och sade, “Hjälp mig tillbaka! Jag kan inte leva så här!”
Imamen(A) drog en hand över hans ögon och slöjan täckte verkligehten för honom.

Ayatollah Behjat(RA) berättar att en person kom ut från Masumas(A) helgedom, gråtandes medan han slog sig själv med ena handen och lyfte handen i bön med andra handen och upprepade följande mening om och om igen: “O Gud! Gör denna åsna till en människa!” När dom frågade honom vad som hänt svarade han att han hade fått en vision av sig själv i formen av en åsna.

Sheikh Bahais vision på begravningsplatsen

Sheikh Bahai är en av våra stora Ulema och Urefa från 1500-talet. Han blev senare också känd som Mullah Sadras lärare. Han föddes i Södra Libanon men emigrerade till Iran i sin barndom. Han var ‘alem, ‘aref, filosof, arkitekt, matematiker, astronom och poet. Innan Nicolaus Copernicus presenterade sin teori om att det var solen som var i centrum och jorden roterade runt solen till skillnad från vad kyrkan lärde ut hade Sheikh Bahai redan pratat om jordens omloppsbana.

I Isfahan, Iran, finns det en väldigt upplyst begravningsplats vid namn Takhte Foolad. Enligt vissa är detta den tredje viktigaste begravningsplatsen vi har. Många stora är begravda där. Vissa Urefa brukar dra sig tillbaka i andliga 40-dagars reträtter dit.

Sheikh Bahai berättar att han en dag gick till Takhte Foolad och träffade en av Urefa som han hade sett många gånger tidigare vistats där. Jag frågade honom, “Under alla dina dagar i denna begravningsplats, har du någon gång sett något speciellt?”
‘Arefen svarade, “Ja. Igår satt jag här och gjorde dhikr när jag kände en underbar doft. Jag har aldrig någonsin känt en ljuvligare doft än denna. Jag tittade åt höger och vänster men såg ingenting. En tid passerade då jag såg en vacker ungdom komma i dom finaste kläderna. Han såg ut som en prins. Ungdomen passerade mig och gick till en grav däri dom nyligen hade begravt en person och satte sig. Plötsligt försvann han! Jag satt helt häpen och förstod inte vad som hände. Hur kunde han bara försvinna? (Det var i ett tillstånd av andlig vision)
Ett par ögonblick gick. Jag kände sen den äckligaste ruttna mest avskyvärda lukten jag någonsin gjort i hela mitt liv. Jag mådde illa av stanken. Plötsligt såg jag en svart smutsig stor illaluktande hund komma från samma plats som ungdomen hade kommit, gick samma väg till den nådde samma grav och försvann. Jag satt helt förbryllad. Vad tog ungdomen vägen? Vad var det för hund? Vad hände?
Ett par ögonblick gick. Helt plötsligt såg jag ungdomen komma fram och gå mot utgången. Hans kläder var sönderslitna, han blödde, han hade fullt med sår över hela kroppen. Jag sprang efter honom och sade till honom, ‘Ungdom! Vem är du? Vad är du?! Vad hände?! Vad gjorde du?!’
Ungdomen svarade, ‘Jag är den dödes goda gärningar. Gud förverkligade mig i denna form; hans dyrkan, böner, fasta, allmosa etc fick denna vackra form. Jag blev tillsagd att gå till min ägare, till den döde, och vara hans kompanjon ända till Domedagen så att han inte skulle vara ensam. Enligt ordern gick jag till den döde. Hunden du såg var hans dåliga gärningar, hans synder; hans baktal, lögner, skippade böner, skippade fasta, lustfyllda blickar etc. Till hunden sade de också att komma till sin ägare. När hunden kom sade jag till honom, du måste gå, jag ska vara hos honom! Hunden sade, du måste gå, jag ska vara hos honom! Vi började bråka, slåss och han var starkare än mig så han misshandlade mig och kastade ur mig. Så nu lämnar jag denna plats och den hunden kommer vara hans kompanjon ända till Domedagen för att hans dåliga gärningar var fler än hans goda gärningar.

(Källa: Shahid Ayatollah Dastghaib, The Hereafter, The Disbeliever Will Be Accompanied By A Fearsome Face)

Detta är vad som kallas förkroppslingande av ens handlingar. Tänk dig att dina gärningar kommer vara din rumskamrat ända till Domedagen. Vad vill du ha för rumskamrat? En som stinker, som svär åt dig, som misshandlar dig och behandlar dig illa? Eller en som respekterar dig, pratar med dig, masserar dig, tar hand om dig, får dig att skratta?!

Jag har en granne. Hon var tidigare än dansör till en av Sveriges kända artister; om jag nämner hans namn kommer ni alla känna igen honom. Nu på senare tid har hon avancerat i synd och blivit en egen sångerska. Och det förstår man om man har henne som granne. För hela dagen går åt att sjunga. Och om natten brakar helvetet loss. Jag vet inte hur många nätter jag har bett Salat al-Layl till technomusik. Du försöker ropa “illahi al-aff” samtidigt som du märker att din axel rör sig till beatet. InshaAllah dör hon som muhajjibah; men min poäng är att hon inte ens är i samma rum som jag, utan på en annan våning – så om ens granne som inte ens bor i ens egna lägenhet kan störa en så mycket, hur vore det då att dela ett litet utrymme på 2 kvadratmeter med en svart hund?! Och det till Domedagen!

Imam Ali(A) talar med de döda

När Imam Ali(A) återvände från Siffin-kriget med sina följeslagare passerade han Kufas begravningplats. Han stannade upp, vände sig mot gravarna och sade, “O ni som ligger i förskräckliga och övergivna hus. O ni som är instängda i mörka gravar, som är ensamma i era boningar, som är främlingar i ert eget område; ni har gått före oss medan vi går i era fotsteg och kommer snart att ansluta oss till er. Vet ni vad som har hänt efter er? Era hus bebos av andra, era rikedomar spenderas av andra och era fruar har gift sig med andra, detta är vad jag kan säga er om denna värld. Kan ni berätta för oss om er situation?”
Efter att Imam Ali(A) sagt detta vände han sig mot sina följeslagare och sade, “Om de var tillåtna att prata skulle de sagt till er att det bästa bagaget att ta mig sig nästa värld är gudsfruktan (taqwa).”

Utfrågandet i graven

En av de första sakerna som inträffar när man träder in i graven är att två änglar vid namn Nakir och Munkar anländer för att fråga ut den döde. Ur hadither förstår vi att de frågor som ställs är:

Vem är din Herre? Vem är din Profet? Vad är din religion? Vad är din bok? Vad är din Qiblah? Vilka är dina Imamer?

Vissa hadither nämner också att frågor om bönen, Zakat, Hajj, fastan och kärleken till Ahl al-Bait(A) även kommer att ställas.

Om den döde svarar rätt öppnas ett fönster och han ser Paradiset men om han svarar fel öppnas en port till Helvetet.

Vissa tror att det räcker med att ha memoriserat svaren på dessa frågor för att kunna klara tentan i graven. Men riktigt så enkelt är det inte. För det är inte din tunga som talar, det är din själ. Om din tro i ditt liv inte påverkade din själ kommer inte din själ heller att kunna svara där.

Det sägs att sömnen är dödens lilla syster. I våra drömmar kan vi ofta få en aning om vilket tillstånd vår själ är i. Om vår tro inte är tillräckligt stark att få våra själar att handla rättfärdig i våra drömmar, i vår sömn, som är lilla döden, hur ska den då klara av att svara rättfärdigt i den stora riktiga döden?!

En broder berättade att han i sin dröm såg sin gifta rättmätiga fru och kände begär till henne och ville ha henne men han kontrollerade sig och närmade sig inte henne för att det var efter fajr i drömmen och det är makrooh (ogillat) att närma sig sin fru mellan fajr och soluppgång! Detta medan en annan broder berättade att han passade på att vara otrogen i drömmen eftersom det ändå är halal då det bara är en dröm!

Sanningen är den att vi ligger illa till i det ögonblicket. Det är inte säkert att vi i dödsögonblicket har tillräckligt stark tro att kunna besvara änglarna. Därför läses Talqin över den döde. Talqin är en form av bön som lär den döde svaren som ska ges. Det är mustahab att den som läser Talqin ska hålla den dödes högra axeln med sin högra hand och hans vänstra axel med sin vänstra medan han läser. Filosofin bakom detta är: O du som en gång levde och rörde på dig! Nu är du död och oförmögen! Så lyssna!

Det finns väg vi kan ta som räddar oss i ögonblicket då vi utfrågas och det är att öka vår kärlek till Ahl al-Bait(A).

Profeten(S) sade till Imam Ali(A): “O Ali! Sannerligen kommer de som älskar dig att vara glada på tre platser: vid dödsögonblicket då du kommer att besöka dem, vid utfrågningen i graven då du kommer att vara där för att lära dem [de rätta svaren] och vid kommandet inför Allah då du kommer att presentera dem.”

Varför frågas man i graven?

Om Gud redan vet om en människa är troende eller otroende, rättfärdig eller syndare, varför ska han då frågas ut i graven?

Shahid Ayatollah Dastghaib(RA) skriver att orsaken är att glädja den troende på åtminstone två sätt. Ena sättet är att han får träffa Munkar och Nakir som, liksom Izrail, kommer till honom i en vacker form då han var troende och de kommer att öppna fönstret till Paradiset för honom.

Det andra sättet är att precis som en hängiven student längtar efter ett prov för att bevisa för sin lärare hur duktig han är längtar den troende efter gravens tenta för att visa för sin Herre hur duktig han är så att hans Herre må vara nöjd med honom.

Sammanpressningen i graven

Allamah Majlisi skriver i sin Haqqul Yaqeen att alla muslimer är överens om tron på sammanpressningen i graven och att både belöning och straff väntar där.

För vissa är denna sammanpressning som en kram, men för andra är det betydligt mycket värre.

Imam Ali(A) säger:

“O Allahs tjänare! Tillståndet i graven för en person vars synder inte är förlåtna är värre än döden själv. Frukta gravens trånghet, dess sammanpressning och dess ensamhet. Sannerligen ropar graven varje dag: Graven är som en gård i Paradiset för den som gör gott och som en håla i Helvetet för den som gör ont. Allah säger till Sina fiender att Han kommer att skicka 99 ormar till deras gravar som kommer att slita itu deras kött och krossa deras ben ända till Domedagen. Om en enda av dessa ormar skulle andas ut på jorden skulle alla dess växter förstöras. O Allahs tjänare! Era själar är svaga och era kroppar är bräckliga; ni kan inte möta en vanlig orm i denna värld, hur ska ni då möta dom?!”

Sker sammanpressningen av graven även om man inte begravs i jorden?

Det bör här också nämnas att sammanpressningen i graven inte är beroende av att du fysiskt begravs under jorden. Imam Jafar Sadiq(A) sade att jordens och luftens Herre är En och Samma. Han beordrar luften att pressa en hängd kropp hårda än kraften från en grav. Desamma gäller de som drunknat i vatten.

Vi inser alltså att vi inte kan fly från sammanpressningen i graven på något sätt förutom ett enda; och det är att ångra oss för våra synder och göra goda gärningar.

Orsaker till att man mosas i graven

Så vad är orsaken till att man mosas i graven?

Orsaken är, precis som hadithen från Imam Ali(A) sade, att rena människan. Hur pass hårt man pressas i graven beror på hur pass hårt synderna har fläckat ner ens själ. Det är precis som när man ska diska. Om matresterna fastnat och torkat måste man skrubba hårdare och använda hett vatten för att det ska gå bort. Ibland har matresterna bränts fast och då måste man använda Svinto för att skrubba bort det. På samma sätt varierar straffen i graven; allt från en kram till att dina innersta ben krossas och smutsen från dina synder pressar ur din själ.

Mullah Nasrudin i graven

Det berättas att Mullah Nasrudin en gång gick till begravningsplatsen. Han ville ta reda på om det här med Munkar och Nakir och utfrågningen och straffet i graven verkligen var sant eller om det var något som Sheikherna hade hittat på för att skrämma folk.

Han lade sig i en nygrävd tom grav, blundade ögonen och väntade. Efter en stund hördes ett oljud. Mullah Nasrudin spetsade öronen. Han hörde tunga fotsteg närma sig honom. Stegen kom allt närmare. Hans hjärta bultade allt snabbare. Till sist vågade han inte vänta mer och poppade upp huvudet ur graven. Han såg en karavan som var på väg mot hans håll. De som gick allra först tittade frågandes på honom men passerade utan att säga något. Men när kamelerna som bar all last såg att en levande människa hade poppat upp ur graven blev de vettskrämda. De hoppade åt höger och vänster och all last förstördes. När ägarna såg det här hoppade de på Mullah Nasrudin och gav han en ordentlig kock stryk.

På kvällen kom Mullah Nasrudin hem, fullt med blod och blåmärken över hela kroppen. Hans fru skrek till förtvivlad, “Vad har hänt?! Vad har du gjort?!”
Mullah Nasrudin svarade, “Inget, jag lade mig bara i graven och skulle ta reda på om Munkar och Nakir fanns eller inte.”
Frun sade, “Ok?!? Och vad hände?!!”
Mullah Nasrudin svarade, “Glöm vad som hände älskling, jag säger bara en sak till dig. Om du inte tar i sönder folks ägodelar bryr dom sig inte om dig, men tar du i sönder folks ägodelar kommer dom att slå dig!”

Denna historia summerar filosofin med graven och dess prövningar bra. Om du respekterar Allahs och folks rättigheter i detta liv kommer du inte att ha några problem i graven. Men om, Gud förbjude, du trampar på Allahs eller människornas rättigheter, förstör, sårar och syndar – var då beredd på att möta ditt straff i graven.

Handlingar som underlättar prövningarna efter döden

I våra hadither står det mycket om exakt vilka synder som ökar straffet i graven och vilka ‘amaal och handlingar man kan göra för att underlätta prövningarna. Vi hinner inte gå in på detta just nu men om intresset finns kan vi ta upp det detaljerat i en separat föreläsning. Låt mig därför bara få återberätta en hadith från både Imam Baqir(A) och Imam Sadiq(A) där de listar sex saker som skyddar dig i graven:

När den troende dör följer sex ansikten med honom in i graven. Av dessa sex är en mer upplyst, ren och väldoftande än de andra. Första ansikte står på den dödes högra sida, den andra på hans vänstra sida, den tredje framför honom, den fjärde nära huvudet, den femte nära fötterna och den som är mest upplyst skyddar huvudet. Det upplysta ansiktet frågar de andra ansiktena, “Må Allah välsigna er alla, vem är ni?”
Den som står på högersidan säger, “Jag är bönen som han bad under sitt liv.”
Den som står på hans vänstra sida säger, “Jag är allmosan (zakat) som han gav under sitt liv.”
Den som står framför honom säger, “Jag är hans fasta.”
Den som står nära huvudet säger, “Jag är hans Hajj och Umrah som han utförde under sitt liv.”
Den som står nära fötterna säger, “Jag är godheten som han visade sina troende syskon.”
Sedan vänder sig alla ansiktena och frågar det mest upplysta ansiktet, “Vem är du då?”
Den svarar, “Jag är [hans] kärlek till Ahl al-Bait!”

Sörjandet av Imam Hossein(A) ett skydd i graven

Syskon, att ni deltar i dessa program, att ni minns och sörjer Imam Hossein(A), allt det här är till för att öka kärleken till Ahl al-Bait(A). Syftet med dessa föreläsningar var inte bara att veta vad som händer efter döden, det var också att förbereda sig och det är precis det vi gör när talar om Imam Hossein(A) och revolutionen i Karbala. Allt det här är till för att öka vår kärlek så våra synder förlåts och graven blir ett Paradis för oss!

Föreläsning i Malmö 28 november 2011.

• Ladda ner: 2011.11.28-malmo-bortom.doden.doden-ehsan.mp3

I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn

Inledning

Det finns en fråga som alla människor någon gång i sina liv ställs inför. Det är en tung fråga. Många undviker den, andra blir deprimerade av att tänka på den. I det svenska samhället idag där man stoltserar över yttrandefriheten betraktas denna fråga som tabu av många att ta upp. När den kommer på tal förändras stämningen. Det blir dystert. Det är en fråga som vetenskap inte kan besvara. Och människorna lämnas i ovisshet. Många ignorerar den och lever vidare med sina liv. Men en skara tar den till sig. Och när dom tar den till sig förändras hela deras liv.

Frågan jag talar om är: Vad händer efter döden?

Islam har en detaljerad beskrivning av den resa som börjar vid dödsögonblicket. Allt från exakt hur själen lämnar kroppen för att leva vidare i Barzakh till hur den återvänder till sin kropp på Domedagen och får stå inför universums Herre.

I vår serieföreläsning ämnar vi skildra denna resa i fyra etapper: Döden, Graven, Barzakh och Domedagen. Skildringen kommer vara övergripande med viss detalj.

Varför ska vi tala om döden?
Profeten(S) säger att roten till alla fel är kärleken till världen (dunya). Det är kärleken till dunya som driver oss till synd, som får oss att baktala, ljuga, förtrycka och hamna i glömska.

Det var kärleken till dunya som fick Shimr ibn Dhil Jawshan att ställa sig på Imam Hosseins(A) bröst och halshugga honom. Det var kärleken till dunya som fick ryttarna att gallopera över Imam Hosseins(A) sargade kropp med sina hästar. Det var kärleken till dunya som fick de fega plundrarna att dra av treåriga Rokayas(A) örhängen och dra undan madrassen under den sjuka och medvetslösa Imam Sajjad(A).

Alla fel, all olydnad och all synd återvänder till en orsak: kärlek till dunya. Varje misstag människan gör är på grund av denna orsak.

Så hur ska vi upprota denna kärlek till dunya för att rädda oss själva från alla sorters synd? Vilken medicin ska vi ta för att bota oss själva från allvarliga sjukdom?

En av medicinerna som Profeterna(A) har gett oss för att botas från kärlek till världen är åminnelse av döden. Att minnas döden tar kol på kärlek till världen.

Därför ska vi tala om döden, för att minnas den, för att botas från roten till alla våra synder, för att förändras och förbättras.

Målet är att vi ska få en ökad medvetenhet i vilken resa som väntar oss så vi må förbereda oss på bästa möjliga sätt medan vi har chansen, medan vi lever.

I inledningen bör det också nämnas att detta arbete är resultatet av nära hundra timmars studier, efterforskningar och diskussioner. Utöver Koranen och hadither baseras arbetet på framförallt följande litteratur:

* “Manazelul Akhera” av Sheikh Abbas Qommi
* “Journey to the unseen world” av Seyyed Hassan Najafi Qochani
* En essä om Barzakh fram till Domedagen av Seyyed Saeed Akhtar Rizvi
* “The Hereafter – Ma’ad” av Ayatollah Dastghaib Shirazi
* “Day of Judgement” av Seyyed Saeed Akhtar Rizvi
Är du redo att dö?

Vanligtvis är döden något som människor är rädda för. Anta att dödsängeln Izrail(A) kommer in och frågar: “Vem är redo att dö i detta ögonblick?”
Hur många skulle våga ställa upp? Vem skulle räcka upp handen?
Föreställ dig själv att Izrail(A) står framför dig och frågar dig om du vill dö; vad skulle du säga?

I en majlis jag var på ställde föreläsaren denna fråga. Genast sträckte alla männen i församlingen upp handen. Seyyed:en stirrade på dem och sade sedan till systrarna bakom gardinen, “Vad har ni gjort med era män så alla längtar efter döden?!”

Om vi verkligen inte var rädda för döden skulle vi vågat gå till kyrkogården efter midnatt, men vem vågar det?! Och om någon skulle vara på kyrkogården om natten ensam, skulle hans hjärta känna lugn och ro eller bulta av skräck?!

Varför fruktar vi döden?

Sanningen är den att man vill inte dö. Man ser fram emot livet, särskilt som ungdom, och vill uppnå storslagna ting; karriär, gifta sig, skaffa barn, körkort, bil, villa, resa. Man vill inte dö för man fruktar vad som väntar.

Så varför fruktar vi döden?

Ur hadither kan vi dra slutsatsen att det finns i huvudsak två orsaker till varför vi fruktar döden:

1) Ignorans kring vad om ska hända
2) Konsekvensen av våra handlingar

دخل علىّ بن محمّد (عليهما السلام) على مريض من اصحابه و هو يبكى و يجزع من الموت. فقال له: يا عبد الله تخاف من الموت لانّك لا تعرفه, أرأيتك اذا اتّسخت و تقذّرت و تأذّيت من كثرة القذر و الوسخ عليك و اصابك قروح و جرب و علمت انّ الغسل في حمّام يزيل ذلك كلّه أما تريدان تدخله فتغتسل ذلك عنك او ما تكره ان تدخله فيبقي ذلك عليك؟ قال: بلى يابن رسول الله. قال: فذلك الموت هو ذلك الحمّام…
I en hadith från Imam Hadi(A) återberättas det att Imamen närmade sig en av sina följeslagare som var sjuk och i ett tillstånd av gråt och ängslan och klagan inför på grund av fruktan för döden. Imamen sade till honom: “O Guds tjänare, du fruktar döden för att du inte förstår den.” Imamen drog sedan en liknelse och sade, “Om du hade blivit smutsig och led och var obekväm på grund av smutsen och du visste att lösningen för allt det här vore att ta en dusch; skulle du vilja gå och ta en dusch och rena dig själv eller skulle du förbli i tillståndet av smuts och således genomgå lidandet? Den sjuka manen sade, “Ja, jag skulle vilja ta duschen”. Imamen(A) svarade då, “Döden (för dig) är precis som duschen…”.
(Ma’anil Akhbar, s. 290)

انّكم اخربتم آخرتكم و عمرتك دنياكم فأنتم تكرهون النقلة من العمران الى الخراب
Imam Hossein(A) sade, “Ni har förstört era nästa liv och gjort beboeligt detta liv. Så ni ogillar flytten från en beboelig plats till en förstörd plats.”
(Ma’anil Akhbar, Pg. 289)

Vad är döden?

Så vad är döden? Om vi förstår vad döden är, kan vi lättare acceptera den, ja till och med längta efter den.

För att förklara döden liknar vissa kroppen vid ett skepp och själen vid skeppets kapten. När döden inträffar är det som att kontrollen över skeppet tas ifrån kaptenen.

Shahid Ayatollah Dastghaib(RA) liknar själen vid en lampa som tänts av Allah i kroppens mörka hus däri ljuset lyser genom kroppens fönster i form av ögonen, öronen och andra organ. Döden innebär i denna liknelse flytten av ljuset från en plats till en annan. Precis som huset blir mörkt vid en sådan flytt innebär döden att själens ljus slutar manifestera sig i kroppens hus och kroppen blir mörk.

Därför säger den Heliga Koranen:

اللَّـهُ يَتَوَفَّى الْأَنفُسَ حِينَ مَوْتِهَا
[39:42] Då [människan] dör tar Gud själen till Sig

Hadithen från Imam Hadi(A) vi citerade innan liknar döden vid en dusch som renar själen.

Profet Ibrahim(A) är känd som KhalilAllah – Allahs vän. När tiden att dö var inne kom dödsängeln Izrail(A) till honom. Izrail(A) sade till Profet Ibrahim(A), “Jag har kommit för att ta din själ.” Profet Ibrahim(A) svarade, “Är inte jag Guds vän? Fråga din Herre om det är rätt av en vän att döda sin vän?” Izrail(A) frågade Allah och återvände med svaret, “Din Herre säger, är det rätt av en vän att inte vilja träffa sin vän?”
Vid detta svar gav Profet Ibrahim(A) villigt och längtade upp sin själ och lämnade denna värld för att förenas med sin Vän.

Ur denna hadith förstår vi att döden är ett möte med ens Herre och Skapare, därför kallas döden ibland för “LiqaAllah” – mötet med Allah.

Hur tas själen?

Det finns många Koranverser om själva dödsögonblicket. En vers beskriver tillståndet som den döende befinner sig i på följande sätt:

وَجَاءَتْ سَكْرَةُ الْمَوْتِ بِالْحَقِّ
[50:19] Och dödens berusning skall sannerligen komma

Bästa liknelsen för att förstå denna vers är liknelsen av en berusad människa. En människa som är berusad av alkohol kallas för “sakran” på arabiska. Samma term använder Koranen för att beskriva en som dör; dvs. han är i ett tillstånd där han är utom sig själv och inte riktigt medveten om vad som händer runt omkring honom. Detta tillstånd av döende berusning är när människans ena fot är i denna värld och den andra foten är i nästa värld, alltså i de absolut sista ögonblicken innan han dör. Men de som är runtomkring den döende vet inte om hans tillstånd.

Om en person har misslyckats med tentan eller blivit av med jobbet är han ledsen, förtvivlad, förkrossad. Ändå sitter han bredvid dig, pratar med dig och du har ingen aning om vilken storm som pågår i hans inre. Dödens berusning är densamma, men skillnaden är att den döende kan inte berätta för de runt omkring honom för han har mist sin talförmåga.

Den Heliga Koranen säger:

كَلَّا إِذَا بَلَغَتِ التَّرَاقِيَ
[75:26] NEJ! När den [själen] når halsstrupen

I hadither om Profetens(S) m’eraj och uppstigning till himlarna beskrivs det att det finns en stor tavla framför Izrail innehållande namnen på alla människor. När en människans tid har kommit att dö suddas hans namn ut ur tavlan och Izrail kommer för att omedelbart ta dennes själ. Izrail börjar dra själen ut från tårna vidare upp genom kroppen till den når halsstrupen. När själen når halsstrupen mister människan alla sina förmågor och slutligen tas själen ut genom näsan. Att Izrail kan ta själen från flera tusen människor är inte konstigare än att vinden kan släcka tusen ljus samtidigt.

Om detta säger den Heliga Koranen:

قُلْ يَتَوَفَّاكُم مَّلَكُ الْمَوْتِ الَّذِي وُكِّلَ بِكُمْ ثُمَّ إِلَىٰ رَبِّكُمْ تُرْجَعُونَ
[32:11] Säg: “Dödens ängel, som har satts att vaka över er, skall [en dag] samla in era själar och därefter förs ni åter till er Herre.”

Hur ser dödsängeln ut?

En fråga som skapat mycket förvirring, inte minst på grund av all avbildning i film, bilder och böcker, är hur dödsängeln Izrail ser ut. Många föreställer sig honom som liemannen; en skrämmande skelettliknande figur i en svart rock med en lie i handen. Det gör att många är rädda för honom och således även för döden.

Så hur ser han ut?

Den Islamiska ställningen kring Izrails utseende är att han tar ett utseende som motsvarar den döendes handlingar.

Profet Ibrahim(A) undrade samma sak, så en gång frågade han dödsängeln: “Vilken form tar du när du ska hämta själen hos en förnekare av sanningen (kafi)?”
Dödsängeln svarade, “Du klarar inte av att titta på den skräckinjagande formen.”
Profet Ibrahim(A) insisterade, “Jag vill se den!”
Han fick då se hur dödsängeln framträdde som en svart man. Hans hår stod upp över hela kroppen. En äcklig lukt stank från kroppen. Hans kläder var mörka och flammor kastades ur hans mun och näsa och även rök.
Vid synen av detta svimmade Profet Ibrahim(A). När han kom till medvetande igen sade han, “Även om förnekaren inte ges något straff förutom att enbart se dig i denna form är det tillräckligt med tortyr för honom.”

(Bihar al-Anwar, vol. 3, kap: Malak al-Mawt).

Den troendes död

Imam Sajjad(A) säger: “Allah säger, ‘Jag tvekar inte i någon order förutom en troendes död – han ogillar döden och Jag ogillar att göra honom besviken’. Så när dödsögonblicket närmar säger skickar Allah två änglar (eller enligt vissa traditioner två blommor) till honom. En kallas ‘Mushkiyyah’, den som gör honom generös, och den andra kallas för ‘Munsiyyah’, den som får honom att glömma. Således får Mushiyyah den döde att bli generös med sitt arv (dvs. han lämnar ifrån sig allt villigt) och Munsiyyah får honom att glömma alla världsliga affärer.”
När Mushkiyyah och Munsiyyah utfört sina uppdrag kommer dödsängeln (Malak al-Mawt) och säger till den troende, “Oroa dig inte, vid Allah är jag snällare mot dig än din egen fader! Öppna dina ögon nu och titta!” Den troendes andliga ögon öppnas och han ser Profetens(S) ansikte och Imamerna(A) en efter en, de presenteras för honom och han får den goda nyheten att han kommer att vara deras kompanjon. Han hör sedan ett rop;

يَا أَيَّتُهَا النَّفْسُ الْمُطْمَئِنَّةُ ﴿٢٧﴾ ارْجِعِي إِلَىٰ رَبِّكِ رَاضِيَةً مَّرْضِيَّةً ﴿٢٨﴾ فَادْخُلِي فِي عِبَادِي ﴿٢٩﴾ وَادْخُلِي جَنَّتِي ﴿٣�
[Då säger Gud till den rättfärdige:] “Du själ, som har kommit till ro! (27) Vänd tillbaka till din Herre, tillfredsställd [med Hans gåvor och] omsluten av Hans välbehag! (28) Stig in med skaran av Mina tjänare! (29) Stig in i Mitt paradis!” (30) (Den Heliga Koranen 89:27-30)

När den troende hör detta och ser Ahl al-Bait(A) vänta på honom är hans enda önskan att få dö så snart som möjligt så han får svara på ropet.

(Bihar al-Anwar, vol.6 s.152)

Ta vara på livet före döden

Döden är inget att frukta min vän, förutsatt att du lämnar synd, håller dig till den rätta vägen och är en troende (mo’men). Då är döden som att dricka ett glas kallt vatten i öknen, den tillfredsställer själen för det är efter detta som själen strävade hela sitt liv. Så ta vara på livet före döden. Följ din Imam, Imam Alis(A) ord och lev på ett sätt att du på din dödsbädd skrattar medan andra gråter, och inte på ett sätt att andra skrattar medan du gråter. Håller du fast vid Ahl al-Bait(A) och deras lära under livets gång så tvivla inte på att de inte kommer att lämna dig i slutet, de kommer vara vid din sida och välkomna dig in i nästa värld.

Aftonbladet har rapporterat händelsen i en artikel som kom på första sidan för de som vill läsa bakgrunden till händelsen: “Mordet kan leda till fullt gängkrig“.

Jag kände personligen inte gängmedlemmen men en bekant kände hans far och farbröder så jag hakade på när de skulle åka dit.

Väl inne i Hosseinian möttes man av en sorgsen fader. Från rummet bredvid hördes kvinnornas skrik och gråt vilket skar djupt i hjärtat. På minbar (Sheikhens talestol) fanns en stor bild på killen. Jag satte mig ner och tittade på honom. Hans blick var tom. Han verkade förvirrad, som om han tappat hopp på livet och inte visste vad han sökte eller ville uppnå.

En sådan person är så lätt att vilseleda. Man kommer i gäng, erbjuder honom makt, status, pengar, tjejer och en “familj” som ställer upp. Vips har man hamnat i kriminalitetens avgrund och kan inte komma ut utan att det kostar en själv eller ens nära och kära livet.

Jag såg på killens far och kände ett medlidande. På många sätt påminner denna vilsna killes död många ungdomars situation. De är ute om kvällarna, föräldrarna vet inte vad de håller hus eller vad de gör men tror det bästa om sina söner. Hans familj trodde han var en vanlig vakt utanför discon – men hur ofta går man omkring med skottsäkra västar om man bara är en vanlig vakt?

Nu är han död och ligger under marken. Vem sörjer honom? Hans föräldrar. Vart tog gängmedlemmarna vägen? På hans minnescermoni vågade de i alla fall inte visa sig. Hans fars och mors förkrossade blick vågade de inte möta. Polisen befarar att ett gängbråk kommer bryta loss nu men det är knappast för hans skull. Det är snarare för att försvara gängets rykte. Så patetiskt. Föräldrarna häller jorden på sina söners ansikten och gängmedlemmarna spiller mer blod och dödar ännu fler söner. Den onda cirkeln är sluten.

Detta var en ung man, en muslim, en anhängare till Ahl al-Beit(A) – varför valde han inte att leva upp till sin tro? Varför sålde han bort den? Vilken Herre bättre än Allah finns det att tjäna? Vilken familj bättre än Profetens(S) familj finns att ansluta sig?

Det är sorgligt att så många invandrare med muslimska rötter har anslutit sig till kriminella organisationer snarare än att bli troende förebilder och idoler för de yngre generationerna.

Situationen har fått mig att inse hur pass extremt behov vi har efter muslimska förebilder som står för och lever upp till den Sanna Islam av Mohammad(S). Om det fanns 1-2 sådana stabila starka troende i denne ungdoms liv som höll hans hand skulle han aldrig hamnat under jorden idag.

Må Allah vägleda och rädda oss alla.