Det är många som talar om Iran, det är många som uttrycker åsikter om Iran – inte minst s.k. Iran experter som rådfrågas till höger och vänster i mainstream media – men få är dom som verkligen verkar förstå Irans statsstyre.
I detta inlägg ämnar jag göra en övergripande redogörelse för Irans statsstyre vilket jag tror kommer besvara många felaktiga påståenden som finns i folks sinnen, inte minns det uttjatade diktator kortet.
En kommentar som många opponenter brukar spotta ur sig när man försvarar Islamiska Iran (eller bibehållandet av en islamisk identitet i väst i allmänhet) är: ”Varför flyttar du inte till Iran då?”
I och med att det blir tjatigt i längden att repetera ett svar till denna fråga, som inte ens hör till debatten, så redogör jag här för ett kortare svar så jag (och alla andra som får denna kommentar) hädanefter bara kan ta och länka till detta inlägg.
I en lång serie västsponsrade illegitima demonstrationer, kravaller och vandalisering som följt president Ahmadinejads rättfärdiga seger i årets iranska val har äntligen det islamiska ledarskapet börjat visa musklerna.
I ett blogg inlägg tar DVV upp en tämligen intressant fråga som fått mig att fundera senaste tiden.
Årets al-Quds dag skapade tumult på Sergels Torg i Stockholm, trots att demonstrationen glidit förbi relativt obemärkt dom gångna åren. Det sägs att all media uppmärksamhet är positiv men jag undrar om så verkligen är fallet denna gång. Årets al-Quds dag har nämligen inte belyst Palestina frågan och de förtrycktas tillstånd världen över utan snarare förvridits till en debatt om islamism, khomeinism och Irans framtid.
Den påläste och välkände islamiske strategisten och rådgivaren till Ahmadinejad, Dr. Hassan Abbasi, blev nyligen bjuden att föreläsa i Isfahans univeristet (Iran), där bl.a. den f.d presidenten Khatami studerat.
Jag har lyssnat på hela föreläsningen och frågestunden efteråt med tappad hake. Ett 30-tal reformvänliga anhängare till Mousavi förvandlar hela talet till en cirkus. De gapar, visslar, klappar och skriker slagord för att tysta Dr. Abbasis slående retorik och vattentäta logik. Ha i åtanke att Dr. Abbasi är en bjuden gästföreläsare. En äldre gäst ska ha respekten att i alla fall få tala till punkt. Diskussionen kan tas efteråt. Men den respekten verkar inte dessa bortskämda västvänliga ungdomar ha. Som Dr. Abbasi säger, är det med den här sortens gap, skrik och censur som de vill styra landet? Är det med censur och respektlöshet mot andra åsikter som Mousavi och hans anhängare vill kapa Iran?
Jag har länge beundrat hur The Pirate Bay gänget stångade sig blodiga för det fria internet och människornas digitala rättigheter. I samband med rättegången mot The Pirate Bay började en del frågetecken poppa upp inom mig. Är det verkligen rätt av en organisation att rättfärdiga sitt fria utbyte av information genom att klandra en multimiljardärs industri för dess monopol, och samtidigt själv bli miljonär på annonsintäkterna man får?
Det har helt plötsligt blivit Twitter-mania i samband med valet i Iran och Ahmadinejads seger. Det kräks ut Twitter inlägg som manar till revolt och kommer med live uppdateringar av vad som påstås ske i Iran. Det är ren hysteri som sporrar läsarna till destruktiv aktion. Inte nog med det. Våra svenska medier (GP, DN, AB m.fl) har valt att utnämna Twitter som iraniernas revolutionära vapen.
Tyvärr är dock den gemene svensson ännu en gång en lättsåld läsare som inte tuggar och analyserar informationen som ges. En liten digitalt vetenskaplig granskning av Twitter hysterin avslöjar att det finns andra och större aktörer bakom spelet.
Valet i Iran har skapat en parodi på allt vad som har med svensk journalistik att göra. Det verkar som om svensk media hoppat över statistisk kursen när de pluggade matematik. Hur i hela fridens namn kan man annars begå så grova uppskattningar vad gäller demonstrationerna i Iran?
DN skriver att ”hundratusentals” demonstrerade i måndags medan ”somliga” observatörer sett ”över en miljon”. Det tio gånger så mycket. SVT text-TV och Aftonbladet rapporterar 1,5 till 2 miljoner demonstranter. Det är en mellanskillnad på 500’000 personer! Det är en felmarginal på 25%!! Jämfört med DN:s siffror är det en överdoserad överskattning på 20 gånger antalet!
Dr. Mahmoud Ahmadinejads jordskredsseger i Iran har satt världssamfundet i chocktillstånd. Men trist nog domineras debatten av exiliranier och regimfientliga debattörer som har en tydlig agenda. När jag försökte kommentera detta på en Newsmill artikel resulterade det i censur. Kommentaren om att västvärlden inte förstår sig på österländsk mentalitet och så länge detta fortskrider kommer världen rasa samman i våld och hat publicerades helt enkelt inte, fastän det kommit upp kommentarer som skrivits efter min.
Igår var det en viktig dag i världen: det var presidentval i Iran, ett ledfyr för hela mellanöstern och ett av världens viktigaste länder. Nyhetssajten e-Jihad rapporterade tidigt imorse att det blev en jordskredsseger för Dr. Mahmoud Ahmadinejad med mer än 64% utav rösterna. Den förra premiär ministern Mir Hossein Mousavi, som tidigare påstod sig ha 54% av rösterna fick endast 32,57% av rösterna som räknades upp till 09:30 iransk tid. Den förra IRGC befälhavaren Mohsen Rezaei vann 1,66% av rösterna och den f.d parlament talesmannen Mehdi Karroubi (1989-1994 & 2000-2004) fick 0,83%. Valdeltagandet var enormt med hela 82% av befolkningen som röstade (lär er Sverige!).
Och snacka om att blogosfären har löpt amok över detta!