Imam Hassan Mujtaba(A)

Föreläsning i Malmö 14 augusti 2011.

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

• Ladda ner: 2011.08.14-malmo-imam.hassan.mujtaba-ehsan.mp3

I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn

Inledning

Månaden Ramadhan är en månad där vi är bjudna som Allahs gäster. Men i mitten av denna månad fick Profetens(S) Ahl al-Beit(A) en ny gäst i hushållet. Den 15:e Ramadhan tredje året efter hijra anlände Profetens(S) barnbarn, Imam Alis(A) arvinge och Fatima Zahras(A) älskling Imam Hassan Mujtaba(A).

Bakgrund

Imam Hassan(A) levde med sin morfar Profeten(S) i 8 år och med sin far Imam Ali(A) i 38 år. Därefter tog han över rollen som Imam i ytterligare 10 år innan han dog i Medina år 50 efter Hijra då han var 48 år gammal och begravdes i Baqi.

Han fick totalt 15 barn. Sheikh Mufid har i sin Kitab Irshad listat namnet på 5 fruar som var mödrar till 11 av barnen medan namnet på de kvinnor som var mödrar till de andra 4 barnen inte står nämnt.

Födelse

När Imam Hassan(A) föddes svepte hans mor Fatima(A) in honom i ett tyg från paradiset som ängeln Gabriell(A) hade kommit ner med och gett Profeten(S) och tog sin nyfödda son till Profeten(S). Profetens(S) ansikte lyste upp av glädje och en fest för hela stan anordnades, där alla stammar och familjer kom för att gratulera Profeten(S), Imam Ali(A) och Fatima Zahra(A).

Profeten(S) läste, enligt tradition, Adhan i barnets högra öra, Iqama i hans vänstra och frågade sedan Imam Ali(A) ifall han bestämt något namn. ”Hur kan jag namnge han så länge du finns?” svarade Imam Ali(A), varpå Profeten(S) sade, ”Och hur kan jag namnge han så länge min Herre finns?”. Då fick Profeten(S) en uppenbarelse att namnge barnet efter Profet Haruns(A) förstfödde son, Shabbar, vars arabiska motsvarighet blir Hassan. Hans titel är ”al-Mujtaba” som betyder den utvalde.

Karaktär

Hans skönhet

Kompanjonerna från den tiden rapporterar att den person som mest liknade Profeten(S) i utseende var ingen annan än Imam Hassan(A) och det finns en orsak till det.

Och det finns en orsak för det. Fatima Zahra(A) tog med sina två söner Imam Hassan(A) och Imam Hossein(A) till Profeten(S) vid en tid då han led av den sjukdom som slutligen dödade honom. Fatima(A) sade, “O Guds budbärare! Dessa är dina två barn[barn]. Ge dem något i arv.”

Profeten(S) svarade, “Vad gäller Hassan får han min form och nobelhet och vad gäller Hossein får han min generositet och mitt mod.”

Och det var verkligen så. När Profet Yusuf(A) föddes var han den vackraste människa som någonsin funnits, ända till Imam Hassan(A) kom till världen. Dom säger att Imam Hassans(A) skönhet jämfört med Profet Yusufs(A) är som solens ljus jämfört med månens. Han var så vacker! Folk älskade att vila ögonen på honom. Det berättas att en gång satt han vid vägkanten för att vila lite och genast började alla människor omringa honom och bara stirra på hans skönhet så de täckte vägen, ända tills en gammal man med en kärra kom och bad Imam Hassan(A) flyttade på sig så folket kunde skingras och han kunde komma förbi!

Därför säger Urefa också att Imam Hassan(A) är manifestationen av Allahs skönhet. Vad betyder det? Det betyder att om du samlar hela universums skönhet i en skål och från den här skålen skulle forma en människa skulle den människan blivit Imam Hassan(A). Så vacker var han.

Hans andlighet

Imam Jafar Sadiq(A) berättar att Imam Hassan(A) gjorde pilgrimsfärden till Mecka 25 gånger till fots.

Rawdhat al-Waideen rapporterar att varje gång Imam Hassan(A) gjorde Wodho inför bön, började han skaka och blev blek i ansiktet. När han blev frågad om det svarade han, ”Det är naturligt att den som förbereder sig för att stå i närvaron av tronens Herre blir blek och börjar skaka av fruktan.”

När Imam Hassan(A) närmade sig dörren till en moské brukade han gråta ut, ”O Herre! Din gäst är vid Din port. Syndaren har kommit till Dig. Förlåt mig mina fula handlingar med Din generositet, O Du generöse!”.

Varje gång han mindes döden började han gråta och var gång han hörde om Domedagen flämtade han efter luft så djupt att han svimmade.

Hans moral

En man på en häst kom till Medina från Syrien och frågade efter Imam Hassan(A). När han fann Imam(A) började han svära och nedvärdera honom framför folket. Detta pga. att i Syrien hade Muawiya hjärntvättat folket att Imam Ali(A) och hans familj var onda människor.

Men Imam Hassan(A) stod bara tyst och artigt och lyssnade på hans glåpord. Därefter tog han ett steg närmare och sade: ”Frid vare med dig! Jag tror du måste vara en främling som precis nått vår stad. Om du behöver mat, kan vi skänka det till dig. Om du behöver någonting, så kommer vi ge det till dig. Och om du skulle behöva ett riddjur, ska vi ge dig en, och om du behöver vårt skydd, ska vi skydda dig.” Mannen var häpen över svaret och efter att ha hört allt det började han gråta och sade ärligt: ”Jag vittnar till att du är Guds ställföreträdare på jorden. För bara Gud vet bäst vem han ska lita på med sitt Gudomliga meddelande!”

Hans generositet

Imam Hassan(A) gav bort alla sina pengar till de behövande två gånger, och halva sina tillgångar tre gånger. När han blev frågad hur det kommer sig att han aldrig gör en tiggare besviken, svarade han, ”Jag skäms över att inte hjälpa en behövande när jag själv är i behov av Allah(SWT)”. Imam Hassan(A) gav ibland t.o.m. en sko eller sandal i välgörenhet, medan han behöll den andre.

En gång ser Imam Hassan(A) att en person sitter vid ett bord och äter. Bredvid honom sitter en hund som hungrigt tittar på. Mannen känner medlidande och ger av sig mat till hunden som glatt glufsar i sig det. Imam Hassan(A) gillar verkligen denna gest så han går fram till personen och frågar, “Vem är du?” Han säger, jag heter si och så och är en slav till en och den personen. Imam Hassan(A) går då till ägaren och kommer kort därefter tillbaka väldigt glad. Han säger, “Jag har pratat med din ägare och köpt upp både hans hus och dig. Varsågod, här är nycklarna till huset, du må träda in i ditt nya hus som en självständig fri man!”
Slaven tappar hakan och förstår inte varför. Imam Hassan(A) svarar, ditt medlidande och kärlek för Guds varelser berörde mig så pass mycket att jag tyckte att du förtjänade en stor belöning för det!
Slaven svarade, “Men det här har jag lärt mig från dig! En dag såg jag dig sitta och äta ner en hund kom fram och tittade på dig sorgset varav du gav din mat till hunden då du inte tålde att en hungrig tittar på medan du äter, fastän det är ett djur!”

Svältkatastrofen i Somalia

Sådan var Imam Hassan(A). Låt mig bara öppna en parantes här. Titta på vad som händer i Somalia syskon.

Definitionen av svält är bland annat när två vuxna eller fyra barn dör av hunger varje dag i en grupp på 10.000 individer och när 30 procent lider av akut näringsbrist. Just nu är hela södra Somalia drabbat av svält. 3,7 miljoner somalier är i behov av akuthjälp. Det är mer än 1/3 av Sveriges befolkning.

FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp säger att hungerkatastrofen är den värsta på 60 år.

Tio procent av barnen under fem år beräknas dö inom en elvaveckorsperiod.

Detta är människor vi pratar om, detta är våra syskon. I ett uttalande uppmanar Ayatollah al-Udhma Lotfollah Safi-Golpaygani muslimer att hjälpa de svältdrabbade i Somailen. En av fastans syften är att minnas de fattiga, så minns dem med era böner när ni äter och med er ekonomiska hjälp när ni fastar.

Khoja föreningen Koej nämnde i sin Ramadan Release att om man skänker 15 pund (150kr) gör det att en familj med 4 personer får iftar för en hel månad.

Om Imam Hassan(A) hade den givmildheten mot en hund bör vi inte ha en gnutta av det gentemot människor då? Om Imam Hassan(A) gav den stora belöningen för en som visade generositet mot en hund var då säkra på att han även kommer uppmärksamma ert bistånd.

Titta nu på al-Shabaab, den militanta Wahabi-rörelsen som makten i Somalia. I januari tidigare i år hindrade dom mattransporter in i Somalia med ursäkten att “de inte ville ha hjälp från kuffar”. Vad gör dom idag, 7 månader senare?

En ny FN-rapport beskriver hur al-Shabaab alltmer tar formen av en affärsrörelse. Eller maffia, om man så vill. Vägspärrar finns överallt och den som vill distribuera nödhjälp krävs på ”skatt”. Milisbefäl brukar kräva en första betalning på 10 000 amerikanska dollar för att släppa in en hjälporganisation på sitt territorium, följt av en ”registreringsavgift” på 10 000 dollar och därefter 1000 dollar per månad. Vanligtvis kräver de också 20 procent av värdet på all mat och alla mediciner som passerar, samt 10 procent på värdet av alla fordon.

Vad hände med ingen hjälp från kuffar? Så fort pengar kommer in i bilden förändras allt. De säljer sina egna landsmän, sina egna barn och kvinnor för pengar i Islams namn! Allahu Akbar vilken tvistad och förnedrande människosyn Wahabismen har. Medan Shia Islam säger att du ska ge av dina egna pengar för att hjälpa djur säger Wahabismen att du ska ta betalt för att hjälpa ditt eget folk! SobhanAllah. Dessa Wahabier värdesätter inte ett hungrigt somalier barn lika högt som Shia värdesätter en hungrig hund!

(Källor: DN1, DN2, DN3, SvD, PressTV)

Imam Hassan(A) som kalif

När Imam Ali(A) blev martyr höll Imam Hassan(A) ett tal där han presentera sig själv och vem han var och folket gjorde bay’ah och svor allians till honom.

När Mu’awiyah fick reda på detta skickade han två infiltratörer, en till Kufa och en till Basra, för att konspirera mot Imam Hassan(A). Imam Hassan(A) tillfångatog dessa och avrättade dem. Han skrev sedan att brev till Mu’awiyah och honom för att inte smida planer och inte döda oskyldigt folk och att detta var ett tecken på att Mu’awiyah ville ha krig vilket snart skulle ske.

Brevväxling skedde mellan Mu’awiya och Imam Hassan(A) och till sist i sitt maktbegär samlade Muawiya ihop en armé på 60’000 som marscherade mot Irak för att kriga till sig tronen åt Mu’awiya. Vid den här tiden hade ca 40’000 svurit att följa Imam Hassan(A). Denna armé bestod av vissa av hans och hans fars sanna Shia, Khawarej som var intresserade av att kriga mot Mu’awiyah på alla möjliga sätt, världsligt folk som var ute efter krigsbyten, skeptiker och tvivlare samt folk från stammar som följde sina stamledare utan någon särskild övertygelse.

Imam Hassan(A) var medveten om den svaga sammanhållningen i sin armé och kallade till församlingsbön för att hålla ett tal och påminna soldaterna om vem han var samt att lydnad inför honom var obligatoriskt. När Imam Hassan(A) hållit sitt tal började folk titta på varandra frågandes och undra vad han menade med lydnad. En del sade att han ämnar göra fred med Mu’awiyah och överlämna makten till honom så de skrek ut “Vid Gud har denna man blivit en förnekare (kafer)!” och sedan attackerade de Imam Hassans(A) tält. De plundrade hans ägodelar till sådana grader att de till och med tog hans bönematta och manteln han bar. Imam Hassan(A) bad om sin häst och satte sig på den. Hans närmaste Shia och anhängare omringade honom och skyddade honom från alla angripare. Men en av Khawarej vid namn Jarrah ibn Sinan trängde sig förbi och fick tag i hästens tyglar. Han hade en yxa i sin hand och skrek ut,

“Allahu Akbar! Du har blivit en polyteist liksom din far tidigare blev en polyteist!”

Därefter högg han Imam Hassan(A) med en yxa så hårt att bladet nådde skelettet. Detta får man se väldigt vackert i början av Mokhtar-serien och hur Imam Hassan(A) därefter tas till Madaen och får vila ut i Mokthars farbror, Sa’d ibn Mas’ud al-Thaqafis hus som var utvald som guvernör av Imam Ali(A) och senare bekräftad av Imam Hassan(A).

Av dessa 40’000 soldater som Imam Hassan(A) verkade lämnade i stort sätt alla Imam Hassan(A) i sin girighet, korruption och feghet. Många av dem hade blivit mutade av Mu’awiya, och Imam Hassan(A) lämnades med inte mer än 12 av hans sanna älskade som var villig att kämpa för han. Detta är en av anledningarna till att Imam Hassan(A) kallas för ”Ghareb al-Ghuraba”, främlingarnas främling.

Fredsavtalet med Mu’awiyah

Imam Hassan(A) insåg att den ända vägen att bevara den Sanna Islam av Mohammad(S), nu när alla hans s.k ”kompanjoner” hade lämnat honom, var att skriva ett fredsavtal som Mu’awiya hade föreslagit, men på Imamens(A) diktering. Avtalet var följande:

- Mu’awiya ska styra enligt den heliga Koranen och Profetens(S) Sunnah.
- Efter Mu’awiyas död ska Imam Hassan(A) få styret, och om han är död ska Imam Hossein(A) få det. Mu’awiya har ingen rätt att utse en efterträdare.
- Mu’awiya ska sluta förbanna Imam Ali(A) och förtrycka hans familj och Shia.
- Muslimer i det Islamiska riket (Syrien, Irak, Yemen, Hijaz etc.) ska leva i fred med varandra och vara fria från förföljelse.

Mu’awiyah accepterade allt detta och svor att fullfölja av talet. Mu’awiyah fortsatte sedan till han nådde en plats som heter al-Nukhayla. Det var på en fredag. Han samlade folket och efter bönen höll ett tal där han sade:

“Vid Gud har jag inte kämpat mot er för att få er att be, eller fasta, eller göra hajj, eller betala allmosa. Ni gör allt det redan. Jag kämpade för att få makt över er och Gud har gett det till mig medan ni är motvilliga att lyda Honom. Sannerligen har jag begärts av saker från Imam Hassan(A) och gett dem till honom. Men jag trampar på allt det med min fot och hädanefter kommer jag inte att fullfölja något.”

Mu’awiyah fortsatte sedan till Kufa och folk gjorde ba’yah och svor allians till honom i flera dagar. Därefter gick han upp på minbar (predikarstolen) och nämnde vad Imam Ali(A) hade tagit av honom (från styret) och vad Imam Hassan(A) hade tagit.

Imam Hassan(A) och Imam Hossein(A) var då närvarande. Imam Hossein(A) reste sig för att svara Mu’awiyah men Imam Hassan(A) tog tag i hans hand och stoppade honom. Imam Hassan(A) reste sig själv sedan och sade:

“O du som nämner Ali! Jag är Hassan och min far är Ali! Du är Mu’awiyah och din far var Sakhr (Abo Sofiyan). Min mor var Fatima och din mor var Hind. Min morfar var Profeten och din farfar var Harb. Min mormor var Kharija och din var Futayla. Må Gud förbanna den som försöker nedvärdera vårt rykte och avlägsna vår nobelhet, som föraktar vårt ursprung samtidigt som han själv har varit före oss alla i otro och hyckleri.”

Över Imam Hassans(A) brinnande svar började folk i moskén skrika, “Amin, amin!”

Imam Hassan(A) lämnade sedan Kufa för Medina.

Tvivel om fredsavtalet

Ett av tvivlen som reses mot Imam Hassan(A) är fredsavtalet med Mu’awiyah. Än idag lever detta tvivel vidare bland muslimer. I Kuwait jobbar dom på en serie som är ett svar till Irans Mokhtarnameh och som grundar sig just på fredsavtalet. Syftet med serien enligt de själva är att neutralisera de förvrängningar av historien som gjorts där de refererar till Mokhtarnameh. Med serien vill de visa en bild av att Imam Hassan(A) och Mu’awiyah var kompisar och att Imam Hossein(A) gick emot Yazid som var den tidens legitima kalif. Det finns flera inom Ahl al-Sunnas fanatiskare inriktningar som har denna åsikt.

Men även bland Shia härjar tvivel. Jag har själv hört och sett diskussioner mellan Shia där man i politiska frågor klassificerar passiva personer som Hassani och modiga personer som Hosseini. T.ex ses Imam Khomeini som en Hosseini medan t.ex Ayatollah Sistani är en Hassani. Men detta är fel. Orsaken till att Imam Hassan(A) gjorde fred och handlade på ett sätt medan Imam Hossein(A) vägrade göra fred och handlade på ett helt annat sätt har med omständigheterna att göra, inte med dom som person!

Titta på fredsavtalet. Genom detta avtal kunde Imam Hassan(A) under de ca 10 år av ”fred” använda tiden till att sprida den Sanna Islam av Mohammad(S) och vägleda tillbaka folket till den rätta vägen. Hatet mot Profetens familj(A) som Mu’awiya hade spridit under 50 år omvandlade Imam Hassan(A) till kärlek istället. Varje gång någon angrep Imam Hassans(A) Shia var Mu’awiyah tvungen att stoppa dem. På så sätt kunde Imam Hassan(A) använda tiden att förbereda sina sanna älskare för Imam Hosseins(A) revolution. Utan Imam Hassans(A) förarbete hade Karbala aldrig kunnat inträffa. Genom fredsavtalet kunde också Imam Hassan(A) avslöja Mu’awiyas korrupta natur som efter avtale inte höll någon av punkterna och hade bekämpad Imam Hassan(A) bara för att få makt.

Martyrdom

Mu’awiya ville utnämna sin son, Yazid, som efterträdade men så länge Imam Hassan(A) levde var inte detta möjligt då det skulle öppet strida emot fredsavtalet. Mu’awiya bestämde sig därför att förgifta Imam Hassan(A). Han kontaktade Imams(A) fru, Ju’da, och lovade henne 100’000 Dirham samt giftermål med Yazid vilket hon accepterade. Ju’da var en fru som Imam Hassan(A) inte litade på, därför åt han aldrig heller maten hon gjorde. Flera gånger försökte Ju’da förgifta Imam Hassan(A) men misslyckades då Imam Hassan(A) var väldigt noggrann med säkerheten. Exempelvis plastade han in sin vattenskål på ett visst sätt så han visste om ifall någon hade tagit bort plasten. Flera gånger nämnde Imam Hassan(A) att han skulle förgiftas av sin fru men när folk frågade varför han då inte skilde sig svaade han,

“Hon har ännu inte gjort något brott och om jag kastar ut henne ur huset är det jag som gjort fel. Vidare kommer hon då att använda detta som en ursäkt och säger att Imamen kastat ut mig utan att jag gjort något. Mu’awiyah kommer inte låta mig vara och hon kommer att fortsätta med sina försök maskerade under täckmanteln att vara förtryckt av sin man.”

En dag lyckas Ju’da få tag i ett extremt starkt gift. En droppe av detta giftet skulle förgifta en hel sjö. Hon smörjer giftet på plasten och spår av giftet tränger igenom plasten och hamnar i Imam Hassans(A) vattenskål. Den dagen var en väldigt varm dag och Imamen fastade. När Imam Hassan(A) sedan ska bryta fastan och dricka vatten blir han förgiftad.

Imam Hassan(A) kallade efter Imam Hossein(A) och berättade att han blivit förgiftad många gånger men aldrig fått ett gift lika starkt som detta. Han sade att giftet var så starkt att jag spytt upp en del av min egen lever. Han sade vidare, “Jag vet vem som förgiftat mig och kommer klaga inför Gud om detta så låt personen vara och vänta på det som Gud bestämmer.”

Detta är en annan av anledningarna till att Imam Hassan(A) kallas “Gharib al-Ghuraba” för medan alla andra män som genomgår svårigheter kan komma hem och söka medlidande och tröst hos sina fruar var Imam Hassan(A) en främling även i sitt eget hem.

Begravning

Imam Hassans(A) sista önskan till sin bror, Imam Hossein(A), var att ta honom till hans morfars, Profetens(S), grav så han kunde på nytt svära sin trohetsed, och sedan begravas hos in farmor, Fatima bint Asad(A). Men Imam Hassan(A) tillade, ”När du bär min kista mot Profetens(S) grav kommer folk tro att du ska begrava mig där och de kommer att bekämpa dig för det. Jag svär vid Gud min älskade broder, att du inte ska spilla ens en droppe av ditt blod för min skull när de omringar dig.”

Och mycket riktigt efter att Imam Hassan(A) avlidit, bar Imam Hossein(A) hans kista tillsammans med några av hans vänner (som även var följeslagare, bl.a. ibn Abbas). Marwan med en grupp från Bani Umayya och hindrade Imam Hossein(A) att utföra sin broders sista önskan.

Aisha hade anslutit sig till dem och kom ridandes på en åsna och sade till Imam Hossein(A), “Vad är det mellan dig och mig att du ska tillåta någon som jag inte vill att träda in i mitt hus?” (Enligt traditioner ska en Profet som dött begravs på platsen där han dog och således är Profeten(S) är begravd i Aishas hus).

Marwan fortsatte: “Ska Uthman begravas i utkanten av Medina och Hassan bredvid Profeten?! Det kommer aldrig hända så länge jag bär ett svärd!”

Ibn Abbas, som är en välkänd och lärd kompanjon med stor respekt bland både Shia och Sunni, gick fram till Marwan och sade att syftet inte var att begrava Imam Hassan(A) utan att endast förnya trohetseden. Om Imam Hassan(A) hade velat bli begravd vid Profeten(S) hade ingen av er kunnat stoppa oss men han var väl medveten om denna plats helighet och ville inte att blod skulle spillas här.

Ibn Abbas gick sedan fram till Aisha och sade,

“Vilken korruption du för med dig! En dag på en åsna, en dag på en kamel! Vill du släcka Guds ljus och kriga mot Guds vänner?!”

Kistan blev beskjuten av flertalet pilat och Imam Hossein(A) grät ut, ”Vid Gud, om min broder inte hade sagt åt mig att inte spilla en droppe blod för att uppfylla hans önskan, skulle ni sett hur Guds svärd skulle slagit tillbaka mot er!”

Imam Hassan Mujtaba(A), främlingarnas främling, vars s.k “vänner” svek och lämnade honom ensam, som inte fick begravas i frid, med en kista genomborrad av pilar, begravdes utan att ens hans sista önskan uppfylldes att få ta farväl och svära sin tro till sin morfar, Profet Mohammed(S), och han begrvvades vid sin farmor Fatima bint Asad(A) i al-Baqis begravningsplats.