Låt mig berätta om en man
vars hjärta för Allah brann
Om nätterna säckar med mat han bar
Om dagarna en ledare för de troende han var
Ensam i moskén grät han tårar av blod
På krigsfältet fruktade lejon hans mod
När han talade lämnades lyssnarna stumma
När han svarade framställdes de lärda som dumma
Efter hans ögon längtade Koranen
Efter hans armar längtade barnen
Vid hans närhet blomstrade naturen
Vid hans skugga vilade djuren
I hans fotsteg blev jorden grön
I saknad stod änglarna efter hans bön
För de hemlösa var han tillflyktens hus
För de vilseledda var han vägledningens ljus
Kärlek skapades från hans hjärta
Tålamod lärde sig från hans smärta
Hans födelse och död var i moskén
Hela hans liv var ett gudomligt sken
Må Guds frid vila över vår första Imam
Till Ali ibn Abu Talib ge din Salam
Fyll ditt hjärta med kärlek till Ali
Skicka din Salawat över Ale Nabi!












SubhanAllah vilken otroligt vacker dikt!! Jazak Allah för att du delar med dig den.
Alhamdulillah. Jazaki Allahu kheir syster för den vänliga kommentaren.