Death Note

Death Note är en manga, som även blivit tv-anime, light novel och under 2006 släpptes också även två filmer, Death Note och Death Note: The last name. En spin-off till filmerna släpptes 2008 under titeln L:Change the world. Författare är Tsugumi Ohba, en mystisk person vars sanna identitet och kön är en välskyddad hemlighet, och tecknare är Takeshi Obata.

Light Yagami är en uttråkad toppstudent. Han är trött på att dag efter dag höra om nya stölder, mord och fall av misshandel och förstår inte hur människor kan bete sig som de gör.

Ryuk är en shinigami (dödsgud) som har tröttnat på att sitta i dödsriket och spela kort och bestämmer sig därför en dag för att hitta på något annat. Han tappar med avsikt ner sin Death Note till människornas värld. När Light plockar upp boken som faller ner på hans skolgård möts deras vägar.

I boken Light plockar upp finns ett antal regler skrivna. Den första och viktigaste lyder “Den vars namn skrivs ner i den här boken kommer att dö om 40 sekunder”. Light tar det hela som ett dåligt skämt, men kan inte låta bli att ta med boken hem. Även om han har svårt att tro på vad som är skrivet kan han till slut inte låta bli att prova boken. Efter att ha dödat en man som höll skolbarn som gisslan samt en man i färd med att våldta en ung kvinna är han först förskräckt, men inser sedan något. Det här är hans chans att ändra på saker, hans chans att skapa en bättre värld. En värld där han ska styra och uppehålla ordningen – som gud.

Efter att ha börjat eliminera brottslingar får Light snart namnet “Kira” (från det japanska uttalet av det engelska ordet killer – mördare) i folkmun. Vissa hyllar honom som en frälsare som kommit för att för att rädda de från all ondska i världen. Den japanska polisen känner dock inte likadant, och bestämmer sig för att ta in den kände detektiven L som hjälp. Här börjar kampen mellan Kira och L.

L: Detektiven känd som L har sitt kodnamn som han själv valde, Ryuzaki. Han är hack i häl på Light och för nästan varje sak han gör eller inte gör så ökar han eller sänker procenten på han är Kira. L’s karaktär är mest känd för hans stil i överhuvudtaget som hans lätta klädstil ett par jeans och en långärmad vit tröja, hans stora ögonpåsar och att han äter extremt mycket sötsaker.

Även om hela Death Note serien är väldigt hyllad runtom i världen är framförallt karaktären L ett särskilt fenomen som utmärkt sig som den kanske mest komplexa och unika mangakaraktären genom tiderna, något som även författaren Ohba tycker. Death Note har haft så pass starkt inflytande att flera elever i diverse skolor i USA blivit avstängda och- eller arresterade för att ha skapat hemmagjorda Death Note anteckningsböcker och skrivit in namn på lärare och elever som de önskat döda. Flera skolor i Kina förbjöd serien helt och hållet av samma anledning.

Jag hittade Death Note en kväll för ett par månader sedan på bloggen ”Mangaläsaren” när jag surfade lite efter diverse manga serier. Jag sökte på ”Bakuman”, mangaserien som jag för nuvarande läser på iPhonen, och trillade in på Mangaläsaren-skribenten Momijis recension av Bakuman. I den nämnde hon att det var samma författare till Bakuman som gjort den internationellt populära manga erien Death Note. Jag sökte vidare på Death Note och såg att det gjorts en animeserie på 37 avsnitt som jag bestämde mig för att ge ett försök och titta på. Jag har länge inte riktigt förstått vitsen med serier och ogillat dem i allmänhet då de tycks vara en saga utan ände. Men här hade jag 37 konkreta avsnitt ála 20 min styck med ett synligt slut som jag tänkte ge ett försök, dels för att ha försökt mig på en serie och dels för att ha fått smaka på en animeserie.

Jag såg första avsnittet kvällen efter och undrade hur detta kan utvecklas. Det var ett helt OK avsnitt men jag förstod inte på vilket sätt serien skulle bli intressant. Kvällen därefter såg jag på ytterligare två avsnitt och var helt plötsligt exalterad bortom förväntan. Det tredje avsnittet där huvudkaraktären Yagami Light möter sin antagonist L och L visar smakprov på sin imponerande listighet och således utmanar Yagami Light som en värdig motståndare i kampen mellan gott och ont var fullständigt briljant. Till en början trodde man att L gjorts bort sig och Yagami Light vunnit, men när sedan L avslöjar planen bakom sitt agerande blir man fullständigt bortblåst. Wow. Vilken list. Vilken smarthet! Det ger en inblick i vilken intellektuell stimulans Death Note har att erbjuda och genast blev jag fast att tittade vidare.

Jag fortsatte till och från att hålla två avsnitt per dag, ibland kunde jag inte tämja nyfikenheten att få veta vad som ska ske härnäst och kunde lätt finna mig själv ha bränt nästan två timmar på att se en 3-4 avsnitt på rad sent in på midnatten med jobb som väntar dagen efter.

Det finns ett ord som kännetecknar Death Note bäst och det är ordet ”smart”. Den är så smart, listig och stimulerande. Ren hjärnvitamin. Det fascinerande är hur en enda författare kan skildra den invecklande tankegångaren hos två totalt olika personligheter och deras kamp i att försöka överträffa och överlista varandra och besegra den andra. Den intellektuella fighten mellan Yagami Light och L kulminerar i 26:e avsnittet som bokstavligt talat lämnade mig knäckt, deprimerad och i tårar. Därefter gick serien ner i en kort dal på ett par avsnitt för att successivt bygga upp smartheten och återigen nå häpnadsväckande klimax. Mindblowing är den bästa term jag kan definiera upplevelsen som i brist på svenska ord.

Det är många intressanta frågeställningar, filosofier och infallsvinklar som konfronterar tittaren genom seriens gång. Framförallt ställs två livssyner i kontrast med varandra. Kira symboliserar konsekventialismens tankeskola där resultaten rättfärdigar medlen.

I Kiras resonemang är det förvisso fel att avrätta människor men då detta ger upphov till en tryggare och renare värld bestående av enbart de goda och hederliga medborgarna så rättfärdigar detta avrättningarna. Således ”offrar” han sig genom att ta på sig ansvaret att straffa alla kriminella i samhället för att upprätta ett utopi, ett ideal samhälle baserat på Kiras värderingar där Kira utgör Rättvisan förkroppsligad och hans dom är Rättvisans dom som massorna måste rätta sig efter.

Å andra sidan har vi L som symboliserar deontologin där en handlings bör bedömas efter dess intrinsikala inneboende värde. Detta inneboende värde avgörs av huruvida handlingen har utförts i enlighet med en gällande etisk norm eller inte. Det innebär att då mord i sig är fel så bör det inte utföras, även om det skulle leda till gott. En deontolog skulle alltså inte avrätta Hitler om han fick träffa honom innan han fick möjligheten att starta andra världskriget. Detta tankesätt är väldigt likt det islamiska där exempelvis Imam Ali(A) inte avrättade ibn Muljim fastän han visste att denne skulle lönnmörda honom med argumentet att det vore orättvist att döma en person innan denne har utfört sitt brott.

Seriens skönhet ligger i att båda filosofier presenteras till fullo för tittaren och man får en smak för båda. Frågan är om det finns en genväg till rättvisa och huruvida det ens går att upprätta en utopi? Antagligen är ett realistiskt scenario en relativ form av utopi som uppnås bäst genom den raka, långa och svåra deontologiska processen till rättvisa. En sådan rättvisa skulle nog också vara betydligt mer varaktig än en utopisk version. En parallell till den riktiga världen är exempelvis situationen i Ockuperade Irak där USA rättfärdigat sin invasion med att demokrati kommer upprättas. Denna genväg till demokratin genom bomber och krig har dock inte visat sig vara framgångsrik och idag är Irak betydligt mer sargat och underutvecklat än vad det var under Saddams diktatur. Å andra sidan har vi den deontologiska demokratiska processen i många västländer som varit en naturlig utveckling baserat på folkets vilja under flera sekels tid. En demokrati som är betydligt mer stabil och givande och som faktiskt är en välfungerande politisk modell för att styra samhället i väst.

För att återgå till Death Note tycker jag definitivt att samtliga bör ge Death Note en chans och se på i alla fall de 3-4 första avsnitten för att inse djupet av denna kultiverande internationella mangahit. Den lär en så mycket om infallsvinklar, ren logik, planering och viljan och uppoffringen att uppnå sitt ideala samhälle. Vad jag upplevde som otroligt med serien var att jag till en början identifierade mig med L mot Yagami Light, men efter 26:e avsnittet började jag identifiera mig med och heja på Yagami Light istället för att slutligen vela i ett ideologiskt vakuum och inte veta vad som är rätt eller fel längre. Vad skulle jag gjort om jag var i Yagami Lights situation?

De sista två avsnitten där man fått följa Yagami Light som Kira i sex hela år når sin upplösning och jag satt bokstavligt talat med pulsen uppe i 180 och njöt av vartenda replik som yttrades ända till slutet. Det var en andlig eufori i kombination med en intellektuell extas. Det går inte att beskriva, enbart att uppleva. Så vad väntar du på?

Betyg: 9.6/10

Jag har haft riktigt svårt att hitta en bra trailer som inte är dubbad till engelska. Ska du se anime ska det ses på originalspråket [japanska] med undertexter, annars tappar du mycket av känslan. Trailern ovan var den bästa jag kunde hitta, dock är soundtracken hämtad från filmen “Requiem for a Dream” och inte en av Death Notes grymma original soundtracks.