
Online föreläsning på Paltalk 2 april 2010.
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn
Inledning
Bröllop är ett intressant fenomen i människans liv. Som ungdom längtar hon efter att få gifta sig med sin dröm prins eller prinsessa och ha ett sagolikt bröllop, några år senare undrar hon vad hon gav sig in på. Den franska författaren André Malraux säger:
”Män gifter sig av oaktsamhet, de skiljer sig när de tappar lusten och så fort de börjat tappa minnet går de och gifter sig igen.”
Bröllopet markerar sannerligen ett nytt kapitel i människans liv. Det är därför väldigt viktigt att starten på detta kapitel görs på ett korrekt sätt. Med denna föreläsning ämnar vi ta upp det islamiska perspektivet på bröllop och sätta det i kontrast med en del kulturella innovationer som inträffar i samband med detta. Vi kommer också behandla mahr eller brudgåvan lite utförligare då det är en väldig känslig fråga som tyvärr misstolkats och missbrukats till sådana höga nivåer att den första tanke som sprider skräck i en ung mans drömmar om giftermål är just frågan om mahr.
Jag har full förståelse för att hela detta ämne är väldigt känsligt då bra och mindre bra kultur sammanflätats med islam så pass mycket att det för många inte går att urskilja vad som är islamiskt, vad som är kulturellt och vad som faktiskt är fel. Jag ber er att lyssna med ett öppet och självkritiskt sinne och verkligen fundera över argumenten som ges. Må Allah stärka oss alla inshaAllah!
Bröllopets bakgrund och filosofi
Man kan börja med att ställa sig frågan, vad är syftet med att ha ett bröllop? I och med att den här föreläsningen fokuserar sig på själva bröllopet och inte giftermål och relationer tänker vi inte gå in på den biten men det kan kort och gott nämnas att man och kvinna är som yin och yang som fullbordar varandras existens och speglar varandra. Genom att förenas i ett heligt äktenskap baserat på sann kärlek, som är den gudomliga kärleken, kan de motivera varandra och stärka varandra att röra sig närmare Allahs tröskel. Frukten av denna förening är ett rent mirakel i form av en livslevande krabat som till en början bara sprattlar omkring och ser allmänt gullig och go ut, men som med årens lopp utvecklas och en vacker dag inshaAllah blir en framgångsrik person som gynnar mänskligheten och för den närmare perfektion.
Bröllopet utgör kapitlet som börjar denna gemensamma resa mot perfektion. Det är då som mannen lämnar sin familj och kvinnan lämnar sin familj för att förenas i ett nytt hem och bilda en egen familj. ”jag” och ”du” blir nu ”vi” istället. Som yin och yang formar de nu en och samma kärleksfulla kropp som manifesteras till fullo vid barnets födelse.
Vilket egentligt syfte har bröllopet då? Ett par faktorer kan nämnas här:
1) Bröllopet gör att parets kärlek blir officiellt. Det visas upp för omvärlden så alla har kännedom om deras relation och att den är en fullt legitim och helig sådan. Ingen kan då sprida rykten om dem och säga att de har ett hemligt förhållande utan de är nu gifta och får visa sin kärlek till varandra utan att kunna klandras för det.
2) I och med att det är en lycklig försoning där två familjer blir en och människan finner sin andra halva och tro så firas detta. På så sätt mer årens lopp när det finns motgångar och svårigheter kan man tänka tillbaka på den lycka som bröllopet och dagarna efter gav och få hoppet att kämpa vidare. Det blir en möjlighet för nära och kära, vänner och familj att visa brudparet deras uppskattning och välsignelser så de kan leva vidare i harmoni med vetskapen att de har sina familjers och vänners välsignelser. Det blir en sorts bekräftelse från båda stammar att den nya stammedlemmen officiellt accepteras och erkänns.
Låt oss nu ta en titt på olika olika händelser som sker i samband med bröllopet, deras filosofier och sätta dem i kontrast med kulturella traditioner och se huruvida de är förenliga med islam eller inte.
Mahr: Brudgåvans filosofi
En av de viktigaste men tyvärr även mest missförstådda traditionerna vad gäller ett islamiskt bröllop är Mahr: brudgåvan eller hemgiften på svenska. En mahr eller brudgåva är, precis som namnet antyder, en gåva från mannen till kvinnan. Frågan är nu: vad är brudgåvans filosofi? Varför har islam ålagt mannen att ge en brudgåva till kvinnan? Är den en form av ekonomisk försäkring för kvinnan eller är syftet något annat?
I och med att frågan om mahr är väldigt känslig och jag inte är något mer än en oförmögen student som läst ett fåtal böcker tänker jag helt och hållet grunda mig på vad våra lärda har sagt. Shaheed Ayatollah Mutaheri(RA) i sin bok ”Kvinnans rättigheter i Islam” under kapitlet ”Hemgift och underhåll” behandlar dessa sortens frågor till fullo och det är främst utifrån hans forskningar som jag grundrar mig på för att försöka förklara konceptet med brudgåvan inom islam.
Låt oss börja med att granska vad den Heliga Koranen har att säga om brudgåvan:
[4:4] وَآتُواْ النَّسَاء صَدُقَاتِهِنَّ نِحْلَةً فَإِن طِبْنَ لَكُمْ عَن شَيْءٍ مِّنْهُ نَفْسًا فَكُلُوهُ هَنِيئًا مَّرِيئًا
[4:4] Ge kvinnorna som en ren skänk deras brudgåva; men om de frivilligt avstår något av den, får ni ta emot och njuta det med gott samvete.
Shaheed Mutaheri(RA) skriver att:
Koranen har refererat till tre grundläggande punkter i denna vers:
För det första nämns hemgiften med begreppet “saduqa” och inte med det vanliga begreppet “mahr”. “Saduqah” härstammar från grundformen ” sadaq”, och hemgift är således “sidaq” eller “saduqah”, för det är ett tecken på mannens trohet och uppriktighet i sin tillgivenhet. En del kommentatorer, som författaren till “al-Kashshaf” (Tafsir al-Kashshaf, skriven av Abu l-Qasim Jarullah Mahmud ibn Umar az-Zamakhshari al-Khwarazmi(1075-1144).) har klargjort denna punkt. Begreppets utformning visar på vissa språkliga nyanser som tyder på att det är ett tecken på uppriktighet av själslig tro.
För det andra pronomet “hunna” (tredje person feminin plural) som förekommer i denna koranvers tyder på att att hemgiften tillhör kvinnan själv och inte hennes fader eller moder. Hemgiften är inte någon lön för dem som har uppfostrat henne, tagit hand om och gett henne mat.
För det tredje, ordet “nihlatan” (villigt, spontant, och inte motsträvigt) gör det fullkomligt klart att hemgiften inte har något annat syfte än att vara ett erbjudande, en present eller en gåva.
Detta var kort om var Koranen har att säga om brudgåvan. För att förstå syftet med varför mannen överhuvudtaget ska ge en brudgåva till kvinnan så måste vi gräva oss djupare in i mannens kontra kvinnans natur och förstå hur de är uppbyggda och fungerar. Shaheed Mutaheri(RA) beskriver detta på följande vackra sätt:
Mäns och kvinnors känslor för varandra är inte av samma natur. Skapelsens lag har föreskrivet skönhet, värdighet och ett inslag av likgiltighet från kvinnans sida, och nöd, bönfall, kärlek och serenader från mannens sida. Den fysiska svagheten hos kvinnan har således blivit harmoniserad med den fysiska styrkan hos mannen, och det är just detta som föranlett mannen att alltid ta initiativet i anhållandet om en kvinnas hand till äktenskap. Vi har förut sett att det alltid var mannen som gick ut och sökte kvinnan, även under de matriarkaliska och patriarkaliska perioden.
Forskarna säger att mannen är mer sensuell än kvinnan. Enligt den islamiska tradition är mannen inte mer sensuell än kvinnan, utan snarare raka motsatsen. Kvinnan är emellertid skapad med mer självkontroll mot sin passion, med mer viljestyrka. Resultatet av båda är detsamma: mannen är svagare än kvinnan i att ha kontroll över sina instinkter. Denna egenhet har alltid gett kvinnan möjligheter att inte jaga mannen, och att inte så lätt överlämna sig själv till honom. Tvärtom hon har alltid tvingat mannen att uppvakta henne och vidtaga åtgärder för att vinna hennes hjärta. Ett av de första stegen är att bereda henne glädje och som ett tecken på aktning för hennes godtagande så gav han henne gåvor.
Om vi utgår från denna eleganta beskrivning av mannens och kvinnans natur samtidigt som vi betraktar Koranversen som analyserades tidigare kan vi dra slutsatsen att syftet med brudgåvan är en kärlekssymbol som stämmer överens med både mannens och kvinnans natur. Mannen vill visa sin förmåga att ta hand om kvinnan, han vill visa henne att hon är värd alla hans ansträngningar. Hans brudgåva är resultatet av hans blod, svett och tårar i sitt arbete där han med omtanke valt en lämplig present. Han söker henne ty hans natur är att söka henne och och hon väntar på honom ty hennes natur är att bli sökt så hon svara med sin starka kärlek och passion för honom.
Låt mig citera en bedårande mening från Shaheed Mutaheri(RA):
”För en kvinna är det moraliska värdet av hemgiften högre än dess materiella värde. ”
Men är det verkligen för detta syfte som brudgåvan används idag? Tyvärr inte, snarare tvärtom. Det som skall vara en symbol för kärlek och trygghet har istället förvandlats till en ekonomisk börda som tynger alla unga mäns hjärtan som friar. Brudgåvor på höga fantasisummor läggs, även bland de mest religiösa familjerna. Ursäkten är att det ska vara en ekonomisk trygghet för kvinnan ifall mannen skulle skilja sig från henne. Familjerna försöker ofta förmildra den gigantiska summa genom att trösta mannen med ord som, ”Oroa dig inte, det är inget du behöver betala, det är bara vid skilsmässa Gud förbjude, men det är ju självklart inget som kommer drabba er!”
En del försöker leka smarta och rättfärdiga den ofattbara summa genom att säga, ”Men har ni en hög brudgåva så kommer det vara som ett hinder för er ifall ni skulle vilja skiljas att ni tänker om och inte drar förhastade beslut i och med att det handlar om så mycket pengar”.
SobhanAllah! Äktenskapet som borde vara brundat på kärlek och framförallt Guds kärlek som är den enda sanna kärleken ska nu helt plötsligt räddas genom materialistiska medel i form av stora summor pengar snarare än av ren tro och kärlek till Gud. En man som är i ett riktigt dåligt förhållande med sin fru tvingas bita igen och lida dag ut och dag in bara för att slippa betala en summa som han inte har råd med. Kvinnan samtidigt måste stå ut med detta elände också och vet att mannen stannar kvar inte av kärlek till henne men av den ekonomiska kris som drabbar honom om han drar sig ur. Men ett äktenskap som är grundat på en materialistisk oro istället för ett kärleksfullt hopp är knappast hälsosamt. Hur ska mannen och frun vara en källa av själslig ro för varandra? Hur ska de fullborda varandra och motivera varandra närmare Allah när det inte finns någon kärlek?
Faktum är att flertalet västerländska filosofer har grundat sin kritik mot islams syn på kvinnan på samma felaktiga påstående att brudågvan skulle vara en ekonomisk trygghet. Men Shaheed Mutaheri(RA) radar upp flertalet starka argument som krossar detta falska påståendet. Han skriver:
Detta är helt grundlöst då hemgiften inte är ett belopp eller lön. [...] Han har helt och hållet fel i att påstå att orsaken till islams föreskrift är detta.
Man måste fråga dessa människor var de har fått uppfattningen att islam har gett rätten till skilsmässa enbart till mannen så att kvinnan skulle bli i behov av ekonomisk trygghet? Det skulle betyda att orsaken till att den heliga profeten gav hemgift till sina fruar var att han ville ge dem en ekonomisk trygghet gentemot sig själv. på liknande sätt skulle det betyda att vid tillfället för äktenskapet mellan profetens svärson Ali och profetens dotter Fatemeh, så fastställde han en hemgift åt henne, så att han kunde erhålla en ekonomisk trygghet till Fatemehs fördel gentemot Ali.
Om det var så, varför rådde den heliga profeten kvinnorna att ge tillbaka sin hemgift till sina män, och utlovade gudomliga belöningar för detta? Varför tillrådde han att en kvinnas hemgift i mesta möjliga utsträckning inte skulle vara för mycket? Var det något annat syfte som profeten hade för ögonen än överlämnandet av en gåva och att återlämnandet av hemgiften eller något motsvarande i värde av kvinnan till mannen? Var det möjligen så att detta skulle leda till ökad ömhet och fastare relationer och tillgivenhet mellan man och hustru?
Shaheed Mutaheri(RA) summerar med att säga:
Det kan inte sägas att islams avsikt med att förordna hemgiften var att förse kvinnan med ekonomisk trygghet.
Om vi granskar hadither så inser vi också att Profeten(S) inte överlämnade en kvinna till en man förrän mannen hade betalat hemgiften till kvinnan. Frågan är då hur i hela fridens namn en stackars ungdom ska lyckas ge bruden hennes gåva och kärlekssymbol om det innebär att han måste punga ut X antal hundratusen kronor? Det är ett orealistiskt scenario som inte går att förverkliga ens i en dålig Bollywood film.
Jag tänker avsluta delen med mahr med att återberätta följande hadith som rapporterats ur både Shia och Sunni källor:
En kvinna kom till den heliga profeten och stod framför församlingen och sa: “Å, Allahs budbärare godtag mig som din hustru”. Den heliga profeten var tyst och sa ingenting. Kvinnan satte sig ned på sin plats. En av hans följeslagare ställde sig upp och sade, “Å, Allahs budbärare, om du inte är redo är jag beredd att acceptera henne som min hustru”.
Den heliga profeten frågade: “Vad vill du ge henne i hemgift?” “Jag äger inte någonting” svarade mannen. “Det kan inte vara så. Gå till ditt hus, kanske kan du finna något där att ge som hemgift till denna kvinna”, sade Profeten. Mannen gick till sitt hus kom tillbaka och sade: “Jag kunde inte hitta någonting i mitt hus”. Profeten sade: “Gå en gång till och se efter ordentligt. Även om du kan hitta en metallring är det tillräckligt”. Han gick två gånger och kom tillbaka och sade: “Jag kan inte ens hitta en metallring i mitt hus. Jag är beredd att ge henne klädernajag bär,som hennes hemgift”. En annan av följeslagarna, som kände mannen, sade: “Å, Allahs budbärare, vid Allah, denna man har inga andra kläder utom dessa som han bär. Så hälften av kläderna kan överlåtas som kvinnans hemgift”.
Den heliga profeten sade: “Om hälften av dessa kläder ska bli kvinnans hemgift, vem kommer att bära vilken hälft? Om en av dem bär dem, så kommer den andra förbli oklädd. Nej, så här kan det inte vara.”
Mannen som hade gjort förfrågan satte sig ned. Kvinnan väntade också på sin plats. Församlingen tog upp några andra ämnen, och diskussionen varade länge. Mannen som hade anhållit om kvinnans hand började gå sin väg, men den heliga profeten ropade på honom.
“Kom hit!” Mannen kom.
“Tala, säg mig, kan du deklamera koranen?”
Ja, Å Allahs budbärare. Jag kan deklamera de och de kapitlen.”
“Kan du deklamera utantill?”
“Ja, det kan jag.”
“Mycket bra. Nu är det helt i sin ordning. Så jag gifter bort denna kvinna till dig, och hennes hemgift blir att du lär henne koranen.”Mannen tog kvinnans hand och gick i väg.
Bröllopsfesten
Som vi nämnde markerar bröllopsfesten starten på resan och försoningen av två själar mot ett gemensamt mål. Och vilket bättre sätt finns det inte att börja på än att läsa ur den Heliga Koranen, göra duaa och vara tillsammans med sina nära och kära som alla ger en sina lyckönskningar och välsignelser? Paret kommer inte känna sig ensamma i den nya värld de nu måste bemöta om de vet att de har sina vänner och familjs stöd. Tvärtom kommer de känna sig stärkta och vetskapen om att man har någon som tar emot en om man skulle trilla ger en lugn och ro.
Samtidigt så får alla i ens bekantskap reda på att man härmed är man och fru och därför kan inga dåliga rykten spridas och ens umgänge offentligt kan inte klandras av någon.
Detta är några av de bakomliggande tankar och symbolik som en bröllopsfest bör utgöra. Men tyvärr och åter tyvärr är verkligheten inte riktigt densamma. Istället för att våra bröllop ska vara fyllda med Guds ljus, visdomsord, givande diskussioner och rådgivning och halal lekar och skämt så är det snarare tvärtom. Boomblasters med surround sound och mega högtalare installeras i lokalen, och nej det är inte för att få höra på en mäktig Koranrecitation utan snarare för att spela Arash senaste låt på maxad volym så taket lyfter. Golvet börjar svänga och fylls med värsta danserna. Vissa bröllopsfester är blandade, andra är det män och kvinnor åtskilda. Jag vet inte riktigt vilken som är att föredra faktiskt. För om det är blandat brukar i alla fall de som är muhajjabat (beslöjade) skämmas lite och röra sig lite försiktigt till musiken, eller stå och titta på och klappa hand. Nackdelen är att det könen är blandade och en del faktiskt dansar till en förförande musik. Det är som gjort för synd där ingen mindre än Shaytan är DJ. Å andra sidan om män och kvinnor är åtskilda resulterar det i att kvinnornas avdelning förvandlas till ett rave party där t.o.m muhajjabat som vanligtvis verkar blyga och tystlåtna nu får friheten att göra rörelser som man aldrig kunde tänka sig om dem, inte ens i ens värsta fantasier. Magdans, shakning och rörelser som jag knappt vet namnet på. Man ursäktar sitt beteende med att man firar bruden och att det vore fult att inte dansa då det skulle innebära att man inte är glad för hennes skull. Det är ju bara en natt eller hur?
Men det är på sådana här enstaka nätter som själen skadas så extremt att det inte är säkert om den kommer återhämtas igen eller inte. Dessutom är det ju knappast ett bröllop, det är alltid bröllop, det är alltid någon som gifter sig.
Låt mig göra det klart och tydligt för de som tvekar: enligt islam, enligt Sharia är det haram, det är en stor synd, att lyssna på musik och dansa. Låt mig återupprepa, det är haram att dansa även om det är bara kvinnor som är närvarande. Det är konsensus bland Ulema i denna frågan, det finns inga tvivel och inga tvister – det är haram, haram, haram, och den som gör sådant kommer få stå till svars för det på Domedagen. Dans är bara tillåtet i en enda situation enligt islam, vem vet?
Med risk för att en del rodnar så kan jag nämnda att den enda gången det är halal och tillåtet att dansa, det är då en man och hans fru är ensamma och dansar. Då är dansen är förförelse av ens äkta make och det är inte något fel med det utan tvärtom något underbart och vackert, men allt annat utanför denna cirkel är inte tillåtet.
Imam Sadiq(A): “Det hus där musik spelas är inte i säkerhet från olyckor. Bönerna på en sådan plats är inte besvarade. Änglarna stiger inte in i ett sådant hus.” (al-Kafi och Mustadrak ul-Wasa’il)
SobhanAllah syskon. Hur ska paret bli välsignat på bröllopsfesten när bönerna inte accepteras eller änglarna inte ens träder in där? Om roten av ens nya liv börjas med synd hur ska det bäras goda frukter? Hur ska harmoni och lycka komma när olyckor kommer drabba en pga. synden, musiken och dansen?
Tänk om Izrail, dödsängeln, skulle komma just den natten och ta din själ. Tänk dig att du spenderat hela ditt liv som muslim men dör på ett disco som en syndare? I vilket tillstånd tror du att du kommer återuppväckas på Domedagen?
Tror ni verkligen att när Profeten(S) gifte bort Fatimah Zahra(A) så samlades alla Sahaba och gjorde värsta break dance:en för att hedra Imam Ali(A) och massa magdansörer bjöds in för att välsigna paret? Istighfurillah. Skulle ni kunna tänka er att Imam Mahdi(AJ) skulle gå på ett sådant bröllop? Tror ni att han ens skulle kasta en blick på er och glädjas över vad ni håller på med? Om inte, hur hade ni tänkt er börja ert nya liv i ett tillstånd när ni vet att Allah är missnöjda med er? Samtidigt ber ni om Hans hjälp och välsignelser? Är det inte oförskämt?
Att gå på sådana bröllopsfester är likaså fel och vi måste markera med vår frånvaro hur pass allvarlig synden är. Vi bör även passa på att förklara varför vi väljer att inte gå och påminna personen som gifter sig om vad islam säger i frågan och vilka negativa effekter det har på oss och våra liv. När det kommer till nära familj och vänner som gifter sig kan det vara svårt att göra så utan att någon tar illa upp. I sådana fall kan man lösa det rent praktiskt genom att exempelvis bara komma till maten eller tårtan, ge sin present, prata med brudparet och stanna ett tag för att sedan bege sig innan det börjar dunka igen. Då har man visat sin respekt samtidigt som man har stått upp för sina principer och markerat för alla att det som görs är fel.
Jag förstår att denna sed med dans och fest har blivit så djupt rotad i våra traditioner att det är svårt att upphäva den. Men målgruppen med denna föreläsning är inte våra föräldrar och äldre, det är vi. Vi kan förändra framtiden med våra barn. När våra barn gifter sig inshaAllah så kan vi upprätta ett korrekt islamiskt bröllop som vinner Allahs välsignelser. En fest med Koran, Duaa, med roliga lekar, med inspirerande arrangemang och annat. Det finns mycket som kan göras utöver enbart dansen och musiken – så varför begränsa festen till det?
Lyx
En sak som dominerar våra bröllopsfester det är lyxen. Det handlar om en enda fest på ett fåtal timmar men på dessa fåtal timmar spenderar folk tiotusentals kronor, ja ibland över 100’000 kronor!
Återigen då detta är känsliga frågor tänker jag inte komma med egna tankar utan jag citerar vad Shaheed Shaykh Ahmad Kafi(RA) sade i en föreläsning om bröllop. Han började med bröllopsklänningen. Tänk er syskon, en klänning som kommer användas en enda gång, får kosta flera tusen kronor, till den på en blombukett även den på en fyrsiffrig summa. Sen är det guldet, åh guldet! Lass av guld måste köpas för att alla ska veta att mannen som tar frun är välbärgad, allt ett spel för gallerier. Vad är det här för något? Vid hemkörningen stoppar man sen den uppsminkade uppklädda bruden i en bil, kör runt henne i hela stan, tutar, väcker alla grannar för att visa upp henne. Dagen innan hade hon hijab och dagen efter har hon hijab men denna speciella natt, som bara händer en gång i ens liv eller hur, denna natten ska alla få veta hur vacker min brud är.
SobhanAllah. Var det så här Imam Ali(A) gifte sig med Fatimah Zahra(A)? Fördes Fatimah Zahra(A) omkring i dåtidens puckelryggade limousine och visades upp för hela Medina eller? Allahu Akbar. Tvärtom om man granskar Fatimah Zahra(A) på hennes bröllop som är den viktigaste dagen i en kvinnas liv då hon får känna sig som en prinsessa, så får man tårar i ögonen. Hadither berättar att Fatimah Zahra(A) fördes till sin bröllopsfest i sin bröllopsklänning, inte som dagens moderna bröllopsklänningar utan något simplare men nytt plagg som hon valde att bära. På vägen kom en tiggare fram och sade att hon var fattig och hade ingen mat eller kläder. Fatimah Zahra(A) beordrade karavanen att återvända hem, hon bytte om, gav tiggaren sin bröllopsklänning och gick till sitt eget bröllop med samma gamla kläder som hon alltid bar. SobhanAllah, jag får alltid tårar i ögonen är jag tänker på detta. Tänk er en ung kvinna på sitt eget bröllop lämna bort sin egen klänning och möta sin nya man med gamla vardagskläder. Vad är det för kvinna egentligen?!
Även om Fatimah Zahra(A) är ett ideal vi inte kan leva upp till i fullo varför inte försöka i alla fall så gott man kan? Ha en fest men dra ner på lyxen lite och skänk det till fattiga istället. Om inte för fattiga så för er egen skull. Varför inte spendera det på att köpa finare hushållsartiklar eller åka på en smekmånad och få vara ensamma och verkligen lära känna varandra? Som Profeten(S) säger, om man vill lära känna en person så ska man resa med denne. Varför inte göra något sådant underbart så varar där man får vara helt ensamma med sin nya älskade?
Bröllopsnatten
Utöver själva bröllopsfesten har vi också bröllopsnatten. Orsaken till att det kallas bröllopsnatt och inte bröllopsdag ur islamisk synvinkel är pga. en hadith som säger:
”Ta bruden till hennes nya hem under natten.” (Wasail, vol.14, s.62)
Det måste nämnas att bröllopsnatten inte handlar enbart om den fysiska föreningen som en del tror. Bröllopsnatten borde börja med de duaa och böner som ska göras. Kolla i Mafatih al-Jinan för alla amaal och böner man kan göra på sin bröllopsnatt för att öka välsignelserna i sitt äktenskap. Sedan måste jag rikta ett par ord främst till mina respekterade bröder. Seyyed Mohammad Rizvi i boken ”Marriage and Morals in Islam” skriver att ur Shariah synvinkel är det varken tvunget eller förbjudet att ha samlag på bröllopsnatten, det är alltså upp till paret sjävla om dom vill. Dock borde mannen ta hänsyn till brudens känslor. Hon är på en ny främmande plats med en människa hon inte känner så djupt ännu och därför kanske skäms eller inte känner sig så bekväm. Tvinga absolut inte fram något utan se verkligen till att det finns ömsesidig förståelse och det känns bra. Det handlar om att få kontakt med varandras själar och den kontakten behöver inte nödvändigtvis ske på en gång.
Avslutning
Föreläsningen har nu lidit mot sitt slut. Jag skulle vilja avsluta med att påminna återigen att bröllopet bör vara starten på resan mot Allahs närhet. Låt inte all glädje, lycka, uppståndelse och kärlek som härjar mellan er som nygifta dö ut efter två veckor. Hehe, det påminner mig om när en av mina nära vänners kusin hade gift sig. Brodern vars kusin hade gift sig i Pakistan berättade för mig att han jämt brukade ringa sin kusin på kvällarna för annars var det svårt att få tag i honom. En kväll sade kusinen, ”Du, i och med att jag ska gifta mig nu så ring mig inte mer på kvällarna”. Brodern började då ringa på dagarna istället men då kusinen jobbade var det svårt att få tag i honom. Till slut efter flera veckor lyckades han få tag på sin kusin som svarade, ”Hörru! Varför har du inte ringt mig på så länge för?!”
Brodern sade, ”Men du sa ju till mig att inte ringa på kvällarna mer för att du ska gifta dig!”
Kusinen svarade, ”Men det var bara aktuellt dom två första veckorna! Det är över nu, du kan ringa när du vill!”
Haha!
Det var en verklig händelse menat som ett skämt med glimten i ögat men det ligger sanning i det. Ni kommer börja med att kalla varandra alla sorters gulligull saker som andra tycker är töntig som inte känner vad ni känner. Jag har hört allt möjligt från en del, ”pinglan, min maräng, mitt päron, min björn, min sparris”. Ja jag hörde faktisk någon t.o.m säga till sin fru, ”min bamia”. LOL
Det är kärlek som vi andra inte förstår oss på för dom orden bär hemligheter, minnen och upplevelser som bara paret känner till. Så sluta inte upp med att använda dom två veckor efter bröllopet utan låt kärleken fortsätta flöda och stärkas får var dag som går. Förvandla er bröllopsfest till ett härligt gudomligt minne som kan inspirera er genom livets turbulenta väg och som kommer göra er stolta på Domedagen. Kämpa igenom detta liv tillsammans mot det högsta goda så ni må förenas i nästa värld i det högsta goda. Låt början vara gott så slutet må vara gott och må Allah välsigna er och alla gifta muslimer med en stark gudomlig ömsesidig kärlek som förvandlar detta liv på jord till ett paradis och för dom till det eviga paradiset i nästa värld!













Salam broder
Jättebra och innehållsrik sammanfattnings bild av en islamisk bröllop du ger broder.
Jag önskar verkligen ur mitt hjärta att folk inser och implementerar dessa islamiska principer och bortser från den påhittade traditionella principerna!
Mvh din kära broder
Wasalam
Klockren föreläsning broder!
Jazak Allah Khairan!
Salamalikum broder Ehsan!
Verkligen ett lärorik ämne du har tagit upp. Jag var jätte trött idag men efter ha gått genom ämnet piggnade jag till speciellt din liknelser om Imam (as) skulle köra runt då tidens limousin , disco grejen och annat. haha Det var också jätte roligt med din kompis berättelse om sin kusin. Jag brast till skratt till slut. Det var tur att det sitter ingen i biblioteket vid denna tid. Allt du har nämnt håller jag med, speciellt i dagens samhälle när jag ser hur mina vänner och jag själv (för att erkänna) vill gifta oss men tänker på brudgåvan hela tiden.
Tack för ämnet
Salamalikum broder!