Guds vida nåd

Online föreläsning på Paltalk 27 februari 2009.

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

• Ladda ner: 2009.02.27.paltalk-guds.vida.nad-ehsan.mp3

I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn

Inledning

När vi öppnar den Heliga Koranen börjar vi läsningen i Allahs nåderika namn. När vi vänder oss till Allah i Dua Kumail börjar vi att vädja till Honom genom Hans nåd som omfattar allting. Och när vi förbannar något, använder vi orden lanatullah alayh, dvs. må Allah förbanna honom, och denna förbannelse är egentligen en form av bön där vi önskar att Allahs nåd tas bort från den personen. Vad jag vill säga är att allt vi gör är beroende av Allahs nåd och utan den har vi ingenting och är i det värsta möjliga tillståndet.

Med denna föreläsning skall vi således försöka få upp våra ögon och se hur Allahs nåd, rahma, omfattar oss och våra liv genom att definiera och beskriva denna nåd. Slutligen ska vi se hur denna nåd fulländats och gestaltats i Profet Mohammads(S) karaktär, vars bortgång var nu i veckan.

Defintion av rahma

Låt oss börja med att definiera vad rahma är. I tolkningen av ”Bismillah Rahman Rahim” skriver Allamah Tabatabai(RA) i sin Tafseer al-Mizan att orden Rahman (den Välgörande) och Rahim (den Nåderike) är två adjektiv som har sin rot i ordet rahma, dvs. nåd.

Han definierar rahma såhär: reaktionen du får när du ser att en person lider av en brist som han inte kan åtgärda själv, och som driver dig att hjälpa honom och ge honom det han saknar för att åtgärda sin brist, denna reaktion och känsla kallas rahma, nåd. Alltså innebär rahma givande och välgörande för att uppfylla en annans behov och det är denna egenskap som tillskrivs Allah eftersom vi alla lider av fullständiga brister och det är Hans nåd som gör att vi överlever.

”Rahman” har en böjelse som antyder storhet och omfattning medan ”Rahim” har böjelsen som antyder varaktighet och evighet. Med denna definition blir det klart varför hadithen säger att Allah är ”Rahman” för alla medan Han är ”Rahim” endast för de troende. Rahman är ju den stora allomfattande nåden som omfamnar troende såväl som icketroende och det är i denna betydelse som ordet mest används i den Heliga Koranen:

[19:75] قُلْ مَن كَانَ فِي الضَّلَالَةِ فَلْيَمْدُدْ لَهُ الرَّحْمَنُ مَدًّا
[19:75] Säg: “Måtte den Nåderike bevilja dem som så envist håller fast vid sina misstag [ett långt] uppskov!”

Rahim å andra sidan är den eviga varande nåden och det är ju den som exklusivt kommer regna över de troende i nästa liv i all oändlighet, precis som den Heliga Koranen säger:

[33:43] هُوَ الَّذِي يُصَلِّي عَلَيْكُمْ وَمَلَائِكَتُهُ لِيُخْرِجَكُم مِّنَ الظُّلُمَاتِ إِلَى النُّورِ وَكَانَ بِالْمُؤْمِنِينَ رَحِيمًا
[33:43] Det är Han och Hans änglar som välsignar er för att leda er ut ur mörkret till ljuset; och Han är nåderik mot de troende.

Detta är alltså vad som menas när det sägs att Allah är Rahman, Välgörande, mot alla, troende som otroende, men Han är Rahim, Nåderik, exklusivt för de troende.

Det kan också tilläggas att det arabiska ordet för livmodern, rahima, har samma rot som Rahman och Rahim, och detta illustrerar kärleken mellan Skapare och skapad. Ni alla vet hur pass mycket en mor älskar sitt barn medan en Hadith al-Qudsi säger att Allah älskar Sin skapelse mer än modern älskar sitt barn!

Alla får del av Allahs rahma

Allah är inte som oss människor som har känslor eller bra och dåliga dagar. Och Hans nåd är inte heller begränsad till en specifik grupp av människor. Låt mig illustrera detta med följande exempel:

Profet Ibrahim(A) som ni alla vet var mycket gästvänlig och älskade gäster. Ibland ställde han sig vid vägen och bjöd hem resande och förbi passerande för att inte äta ensam . En av dessa dagar gick en ateist förbi som Profet Ibrahim(A) bjöd hem. När dom skulle börja äta sa inte ateisten ”Bismillah” utan högg i direkt, ungefär som vi brukar göra när vi är vrålhungriga efter att ha fastat. Profet Ibrahim(A) frågade varför han inte yttrade Allahs namn innan han började äta varpå han svarade att han inte trodde på Gud. Profet Ibrahim(A) reagerade lite upprört på detta vilket gjorde att ateisten tog illa upp, reste sig och gick iväg. Profet Ibrahim(A) fick då en uppenbarelse där Allah sade till honom, ”O Ibrahim! Detta Min tjänare har Jag matat i alla dessa år medan han har förnekat mig men nu har du stött bort honom ännu längre ifrån Mig!”
Profet Ibrahim(A) skyddade sig och sprang efter ateisten, bad om ursäkt och bad han komma och äta med honom igen.

Nåden gentemot synderna

När vi syndar behandlar Allah oss med rättvisa, men när vi gör goda gärningar behandlar Allah oss med nåd, hur då? Hadither säger att för varje synd skrivs en dålig handling i dina gärningars bok medan varje god handling skrivs tiofaldigt många goda gärningar! Snacka om generös ränta utan risk för förlust!

Och nåden Han visar gentemot syndarna är obeskrivbar. Denna Hadith al-Qudsi kanske hjälper till att ge en bättre bild av vilken nåd som Allah visar syndarna:

Profeten(S) sade att på Domedagen kommer Allah att säga, ”Änglarna har förmedlat, profeterna har förmedlat, de troende har förmedlat. Nu ska den Nåderikaste av de nåderika förmedla! Han kommer sedan att rädda personer från helvetet som inte haft några goda gärningar och vars hårda hjärtan redan har smält i elden. Han kommer sedan doppa dem i floden kallad ”Livets flod” som strömmar framför Paradisets ingång och sedan säga, ”Stig in i Mitt Paradis. Vad du än ser är ditt!”

Dessa syndare kommer då säga, ”O Herre! Du har skänkt oss en sådan förlåtelse som du inte skänkt någon annan i hela universum!”

Allah kommer svara, ”Det finns något Jag har som är ännu värdefullare för er!”

”O Herre! Vad kan vara mer värdefullt för oss än det som är framför oss?”

Allah kommer svara, ”Min eviga tillfredsställelse är över er. Jag kommer aldrig mer att straffa er.”

Den sista själen att stiga in i Paradiset

Profeten(S) sade att en viss själ kommer vara bland de sista som stiger in i Paradiset och har sitt ansikte vänt mot elden. Denna själ kommer gråta ut, “O Herre! Vänd bort mitt ansikte från Elden för dess brännande flammor torterar mig och dess hetta konsumerar mig.”
Själen kommer fortsätta att be till Allah på detta sätt så länge som Han vill.

Allah kommer sedan fråga, “Om Jag besvarar din bön, kommer du då att be Mig om något mer?”

“Nej min Herre, jag kommer inte be om något mer.” Därefter kommer själen att ta alla möjliga eder och löften. Allah kommer då att vända bort hans ansikte från elden. När han får syn på Paradisets ljus kommer själen att förbli tyst så länge som Han vill och sedan igen gråta ut, “O Herre! låt mig närma mig Paradisets portar.”

Allah kommer svara, “Lovade inte du att du inte skulle be om något mer? Ve över dig O Adams barn, hur lätt du bryter din ed!”

Själen kommer böna och be, “O Herre”, så länge som Han vill tills Han slutligen svarar, “Och du kommer inte att be om något mer från Mig om Jag beviljar dig detta?”

“Nej, O Herre. Vid Din kärleksfulla makt kommer jag inte att be om något mer.” Själen kommer sen att bedyra och lova och Allah kommer låta honom närma sig Paradisets portar. Då själen tydligt får se den överflöd av godhet som strömmar i Paradiset kommer han att förbli tyst så länge som Allah vill och sedan be, “O Herre! Snälla låt mig stiga in i Ditt paradis.”

“Lovade du inte att du inte skulle be om något mer? Ve över dig O Adams barn, hur lätt du bryter din ed!”

“O Herre! Snälla gör mig inte till den mest tragiska av Dina varelser.” Själen kommer inte sluta att bönfalla på detta sätt förrän Allah fylls av välbehag. Allah kommer då att visa Sitt välbehag genom att låta själen stiga in i Paradiset och sedan säga till honom, “Fortsätt att be till Mig.”

Själen kommer att be om många saliga gåvor som Allah kommer att ge och även påminna själen om ytterligare gåvor att få tills alla själens önskningar slutligen är uppfyllda. Allah kommer sedan att säga, “Du kommer att ha allt detta och oändligt mycket mer!”

(“101 Diamonds from the Oral Tradition of the Glorious Messenger Muhammad”, ibn Arabi, sid. 62-64)

Nåden gentemot de goda gärningarna

Nåden som Allah beviljar de som gör goda gärningar för Hans skull är ofattbara. Den Heliga Koranen säger:

[35:30] لِيُوَفِّيَهُمْ أُجُورَهُمْ وَيَزِيدَهُم مِّن فَضْلِهِ إِنَّهُ غَفُورٌ شَكُورٌ
[35:30] Gud skall ge dem full lön och i Sin godhet ge dem mer. Han förlåter mycket och Han erkänner [Sina tjänares] förtjänster.

Allahu Akbar syskon! Se på versen! Allah säger att Han kommer ge fulla lönen till de som gör det goda och Han erkänner Sin tjänares handlingar! Allahu Akbar!

Två troende på Domedagen

Medan den heliga Profeten(S) satt med sina följeslagare såg man honom le så brett att hans tänder syntes. En av följeslagarna frågade, “O Profet! Varför ler du vackrare än min far och mor?” Profeten(S) svarade:

Två troende kommer på Domedagen att stå knäböjda inför den Allsmäktige Herren. Anklagaren kommer att be, “O Herre! Kompensera mig för skadan som denna broder har orsakat mig.”

Allah kommer att säga till den anklagade, “Erbjud andlig kompensation för skadan du har orsakat din bror.”

Den anklagade kommer att säga, “O Herre! Jag har inte en enda god gärning kvar att erbjuda honom.”

Anklagaren kommer då att be, “Låt honom i sådana fall bära några av mina bördor.”

Profetens(S) ögon fylldes då med tårar och han tillade, “Det kommer sannerligen att vara en fruktansvärd dag när människorna kommer behöva någon annan att bära deras bördor.” Profeten(S) fortsatte sedan:

Allah kommer att säga till anklagaren, “Lyft din blick och se in i Paradisets gårdar.”

Han kommer att lyfta sitt huvud och säga, “O Herre! Jag ser städer av silver och palats av guld fyllda med pärlor. Till vilken profet eller martyr tillhör dessa vackra boningar?”

“De tillhör dom som betalar Mig med fullt pris.”

“O Herre, vem är kapabel till att göra det?”

“Du är kapabel till att göra det.”

“Hur, O Herre?”

“Genom att förlåta din broder.”

“O min Herre, jag förlåter honom omedelbart!”

Allah kommer fortsätta, “Ta nu din broders hand och låt honom stiga in i Paradiset.”

Profeten(S) tillade sedan, “Var i kärleksfull fruktan inför Allah och etablera frid mellan er själva så att Allah etablerar Sin egen frid mellan er på Domedagen.”

(“101 Diamonds from the Oral Tradition of the Glorious Messenger Muhammad”, ibn Arabi, sid. 40-41)

En tänkvärd hadith

Det finns en hadith som jag fick i ett mail för ett par år sedan och som jag personligen tycker är väldigt vacker som jag nu skulle vilja dela med mig till er kära syskon.

En dag när Profeten(S) och hans följeslagare hade varit ute på en resa hade Profeten(S) tappat bort något. Han sade till sina följeslagare, ”Den av er som hittar vad jag tappat bort får önska sig vad de vill av mig!”
Alla följeslagare skyndade sig och började leta i område. Det hände att Salman Farsi hittade föremålet. På vägen tillbaka träffade han på Imam Ali(A) som inte hade varit närvarande. Imam Ali(A) såg att Salman Farsi var både glad och väldigt fundersam och frågade vad han hade i tankarna. Salman Farsi berättade vad Profeten(S) hade lovat och att hade fått äran att hitta vad Profeten(S) saknade, därför var han glad, men han var fundersam för att han inte visste vad han skulle önska sig. Imam Ali(A) log när han hörde detta och frågade om han kunde ge ett tips på vad Salman kunde önska sig, vilket han gärna ville höra. Imam Ali(A) sade då, ”Be Profeten(S) visade dig något av det han fick se när han gjorde m’eraj.”
Salman Farsi återvände till Profeten(S) och lämnade över föremålet. Profeten(S) blev glad och undrade vad Salman önskade sig. Salman sade då, ”O Profet! Jag önskar att du ska visa mig något av det du fick se när du gjorde m’eraj!”
Profeten(S) log då och sade, ”Salman! Denna önskan kan inte ha kommit från dig själv, vem tipsade dig om att önska något sådant?”
Salman sa då att han hade träffat Imam Ali(A) på vägen som hade gett honom tipset. Profeten(S) storlog när han fick höra detta, sträckta fram handen, särade på två av fingrarna och sade till Salman, ”O Salman! Titta mellan mina fingrar! Vad ser du?” Salman svarade, ”Ingenting O Guds Profet!”
Profeten(S) sade, ”Titta igen O Salman, vad ser du?”
Salman tittade igen och sade, ”O Profet! Jag ser ett enormt vacker glittrande ljust hav som går så långt ögat kan se!”
Profeten(S) sade, ”O Salman! Titta noggrannare, vad ser du?”
Salman tittade noggrannare och sade, ”O Profet! Jag ser en liten liten kolsvart klippa som sticker ut i mitten av allt hav!”
Profeten(S) sade, ”O Salman! Vet du vad det är du ser?”
Salman svarade, ”Nej O Profet! Upplys mig!”
Profeten(S) svarade, ”O Salman! Havet du ser är Guds vida nåd som är en outsinlig och gränslös källa och den lilla svarta klippan du ser är hela mänsklighetens synder tillsammans!”

Allahu Akbar syskon! När Imam Ali(A) säger, ”Om den troende visste till vilken nivå han var omringad av Guds nåd skulle han aldrig lyfta huvudet från marken i tillbedjan”, så förstår man efter denna hadith vad han menar!

Profeten(S) en manifestation av rahma

I och med att vi under veckan haft Profetens(S) bortgång, låt mig nämna detta också mina kära syskon. Den Heliga Koranen säger:

[21:107] وَمَا أَرْسَلْنَاكَ إِلَّا رَحْمَةً لِّلْعَالَمِينَ
[21:107] Vi har sänt dig [Mohammad] enbart som en nåd till universum.

I Duaa Tawasol kallar vi Profeten(S) för, ”Ya Abdul Qasim, Ya Rasulallah (O Guds Profet), Ya Imame Rahma (O nådens Imam), Ya Shafie al-Ummah (O förmedlaren för detta samfund)”.

I praktiken innebär detta alltså att Profeten(S) är manifestationen av Allahs nåd. Han är förkroppslingen av Guds vida nåd. Och vad menas med detta? Jo det betyder att om du samlar hela universums nåd, all nåd som finns mellan himlarna och jorden, all nåd som finns i den materiella världen och all nåd som finns i den andliga världen, du samlar alla denna nåd, häller den i en skål och ur denna skål formar du sedan en varelse så blir denna varelse Profet Mohammad(S).

Detta är innebörden av att Profeten(S) är manifestationen av Allahs nåd.

Låt mig här också tillägga då vi precis har lämnat månaden Safar innebörden av händelsen i Karbala. Allahs nåd är så stor att den omsluter t.o.m. Hans fiender. Imam Hossein(A) kallas exempelvis för ”Rahmatallah al-wasia”, Guds vida nåd. Vad innebär det? Det innebär att när fienden dödade Imam Hossein(A) på Karbalas fält dödade de i själva verket Allahs nåd. När Shimr halshögg Imam Hossein(A) halshögg han i själva verket Allahs nåd, och andetagen han behövde för att göra detta fick han genom Allahs nåd!! SobhanAllah vilken nåderik Herre som ger andetag till Sina tjänare som använder dessa andetag för att förbanna Honom och ändå ger Han dem uppehåll och möjligheten till ånger så länge de lever på jorden!

Se på dig själv nu O muslim, O du som beviljats både existens och tro. Ur tomhetens mörker och ingenting-hetens vakum formade Allah dig till en intellektuell varelse, begåvade dig med syn och hörsel och beviljade dig friheten att vandra på jorden som du behagar. Vad har vi gjort med våra liv? Han skapade oss skinande vacker och vi har fläckat ner oss själv med smutsig synd. Vi slösar bort våra liv framför datorn, TV:n, spel, lekar, tjejer, musik, smink, sömn, haram mat, godis och dryck och annat trams. Vi ruttnar och blomman som Allah skapade oss som har vi med egna händer kvävt och fått att vissna och torka ut. Fattar vi inte att vad vi egentligen gör är att ta all nåd som Allah har gett oss och kasta det tillbaka i ansiktet på Honom? I ett sånt här tillstånd borde vi inte skämmas, ta tag i våra liv och göra det till en trädgård istället för en mörk, död kyrkogård?

[10:60] إِنَّ اللّهَ لَذُو فَضْلٍ عَلَى النَّاسِ وَلَكِنَّ أَكْثَرَهُمْ لاَ يَشْكُرُونَ
[10:60] Guds nåd flödar över människorna, men de flesta av dem visar ingen tacksamhet.

En omskakande historia

När vi kommit så här långt, låt mig knyta ihop föreläsningen med att dela med mig av en omskakande händelse som jag personligen var med om under veckan och som både illustrerar Allahs omfattande nåd och hur nåd regnar intensivt över den som skickar välsignelser över Nådens Profet Mohammad(S) och hans familj(A).

I lördags hade jag och min fru varit hos mina föräldrar. Vi stannade till vid kontoret runt 18 tiden för jag hade några saker att fixa där innan vi åkte hem. Vi blev kvar ett par timmar och under tiden hade en snöstorm startat så när vi väl satte oss i bilen runt 22 tiden för att köra hem hade snöstormen orsakat att ett tjockt snölager täckte vägarna samtidigt som det fortsatte forsa snö ner från himlen.

Vi började köra försiktigt men när vi väl kom ut på motorvägen började jag öka hastigheten för att inte komma hem alltför sent, så jag körde i runt en 100km/h. Vanligtvis är det för långsamt men under den rådande snöstormen var det lite för snabbt. Efter ca en kvarts körning på motorvägen började framrutan täckas av dimma så jag var tvungen att torka bort det med ena handen samtidigt som jag höll ratten med andra vilket i sin tur gjorde att bilen skakade till lite och min fru blev rädd. Hon sa till mig att sluta men jag sa att dimman täcker sikten och jag måste torka bort det. Samtidigt tänkte jag i mitt inre att vi är troende muslimer och Gud är med oss, varför skulle något hända oss? Min fru tänkte likadant, inget kan hända oss – Gud är ju med oss.

Och så hände det. Hjulen tappade helt plötsligt fästet och bilen började snurra moturs. Väldigt långsamt kom bakänden fram och framänden hamnade bak, vi gled alltså baklänges på motorvägen och såg in i ögonen på bilarna bakom oss. Hjärtat bultade snabbt och vi bara inväntade den hårda krocken som skulle vara ett slut på det hela. Min fru skickade en salawat, Allahumma salli ’ala Mohammad wa Ale Mohammad wa ajjal farajdahom, inget hände. Allt gick så långsamt, ungefär som en slowmotion effekt i en intensiv actionfilm, och fastän vi gled baklänges hände ingenting. Hon skickade en salawat till, Allahumma salli ’ala Mohammad wa Ale Mohammad wa ajjal farajdahom¸ och så hände det. Boom! Bakänden slog till räcket och fick bilen att snurra ännu ett varv och sen fortsätta rulla bakåt långsamt, mitt på motorvägen och motorn hade dött. Jag tänkte då, ”Nu är det bara en tidsfråga, strax kommer dom bakomliggande bilarna och kör in i oss, aldrig att dom hinner bromsa in i den här snön!!” Men bilen hade så pass mycket rullningskraft att jag lyckades styra ut halva bilen på väggrenen innan den stod still och mirakulöst nog hade bilarna bakom oss hunnit sakta in och väjde för oss. Vad ska vi göra nu? Snöstorm, iskallt, halva bilen ligger på körningsfältet och motorn är död. Jag kollade till min fru att allt var OK med henne, vi tackade Allah att vi klarat smällen och i Allahs den nåderikes den barmhärtiges namn försökte jag få igång motorn. Och sobhanAllah motorn kom till liv nästan omedelbart i denna brådskande situation!!

Nu kom nästa svårighet, nämligen att vända bilen på rätt håll på en väg där bilar kommer i full hastighet. Att svänga, backa och svänga igen för att komma i rätt riktning kan vara väldigt farligt om motorn helt plötsligt dör mitt i för då täcker bilen båda körfälten utan någon belysning så kommande bilar kan bli förvarnade och bromsa in.
Jag väntade på att de sista bilarna skulle köra förbi mig och såg att ingen kommande bil fanns så långt jag kunde se så jag började vända bilen, backade när jag nått räcket och sedan svängde ytterligare för att komma helt rakt och alhamdulillah, motorn klarade sig, så jag började accelerera på väggrenen tills jag kom upp i lite högre hastighet och slutligen kunde köra normalt. Mina knän darrade fortfarande och varken jag eller min fru kunde riktigt förstå vad som hänt.

Det var som om Allah blåste omkull oss lite lätt för att visa att allt är i Hans makt samtidigt som Han inte lät oss falla utan fångade upp oss innan vi gjorde oss illa. Varje sekund därefter var ett mirakel och vi insåg att det finns en mening att vi fortfarande finns vid livet. På vägen hem grep världsliga tankar mig och jag undrade hur pass skadad bilen har blivit och hur många tusen kronor reparationerna kommer kosta. Men sobhanAllah syskon, så fort vi kom fram hem, gick av bilen och började inspektera skadorna där bak såg vi att endast lite färg har lossnat på sidan av bakre stötfångaren, på en yta lika liten som min handflata och inget mer!! SobhanAllah! Ni kan se bilderna från bilen på min blogg och beskåda miraklet själva!

När vi kom hem räknade vi på det och kom fram till att vi ungefär har glidit 400 meter i 10-15 sekunder och snurrat ett och ett halvt varv med en högsta hastighet på 100km/h utan att vare sig vi eller bilen ska få en skråma, förutom att lite färg repats av!! Vi kunde ha kört av vägen, vi kunde ha krockat hårt mot räcket, andra bilar kunde ha kört in i oss, vad som helst kunde skett, men istället gled vi och snurrade en rakriktning i hela 400m tills vi slutligen saktat ner och lugnt kunde rulla ut till väggrenen. Allahu Akbar syskon! Visar detta inte klart och tydligt att våra liv är helt och hållet i Allahs händer?!

När jag senare funderade på hur det kunde komma sig att vi klarat oss så bra utan vare sig kroppsliga eller ekonomiska skador insåg jag att en stor del måste ha legat i de två salawaterna som min fru skickade. Se syskon vilken enorm rahma Allah har och vilken enorm rahma som strömmar över den som skickar välsignelser över Profeten(S) och hans familj. Efter att ha sagt detta, är det inte mer än rätt att vi alla tillsammans, här på plats, med allt detta i åtanke och med avsikten att omfamnas av manteln av Allahs nåd på Domedagen, skickar en innerlig välsignelse över Profeten(S) och hans familj(A)?

Är det inte mer än rätt att vi tillsammans, här på plats, med allt detta i åtanke, med åratal av synder, mörker och försummelse, med avsikten att vår torra utdöda jord ska få liv igen så vi kan skörda en vacker blomrik trädgård, alla tillsammans, här på plats, skickar ännu en välsignelse över Profeten(S) och hans familj(A) med ett öppet hjärta och en ångerfylld själ som längtar åter hem till närheten av Allahs nåd?

Sista ord

Rumi skriver, “Vi är skyldiga Gud tacksamhet, inte sura ansikten. Varje ögonblick innehåller hundra meddelanden från Gud. Till varje rop, “O Herre!” svarar Han hundra gånger, “Här är Jag!”

Och det är sant mina kära syskon. Vi har spenderat en livsstid i mörker och glömska där vi använt Allahs nåd för föra oss själva bort från Honom. Vi har uppfört oss som törstiga i en ändlös stekhet öken som hämtar vatten från den enda vattenkälla som finns och sedan går därifrån och tror att vi kommer klara oss. Men det är på tiden att vi försonas med vår Herre, att vi med ett brustet hjärta vänder oss mot Honom och genom Hans nåd söker Hans närhet, sannerligen kommer Han besvara oss. Så vad väntar vi på?

Vi alla är syndare berusade på Allahs nåd, så låt oss avsluta denna föreläsning med att en tredje gång tillsammans, helhjärtat, med fullständig marifah, med avsikten att Allah kommer omsluta oss alla och alla som kommer lyssna på detta i framtiden i Sin nåd , skicka en välsignelse över Profeten(S) och hans familj(A).