Poesins Café

Med mina tårar har jag ritat dig
avbildat ditt ansikte på sanden
varsamt smekt den likt havsvågorna
ditt namn är inristat på mitt hjärta
din själ är fullmånen som fyller den
rosen i mitt liv är du

med en doft som berusar mina sinnen
tankarna har blivit en vild förrymd fågel
flygandes från gren till gren
ivrigt sökandes
efter ditt bo
mitt hem
gryningen målar min kärlek
natten färgad i min längtan
du är templet
du är idolen
jag är dyrkaren
mina ögon är ihopsydda
från allt utom dig
min själsfrände…

* * *

Inatt kom näktergalen med en bägare
gav honom en kopp dunkelt månsken
det var sorgen i din själ
han drack, han försvann
in i en bottenlös avgrund
susandes hördes din jämran
sorgen som fyllde din tomhet
och där stod han ensam
inom dig med tårar i ögonen
djupt i en vattenbrunn
hittades Yousuf, en kung
varför lida i tystnad
när ditt hjärta lider med dig
ty där sitter han ensam
väntandes på att du knackar på
lyssna på ditt hjärta
där ekar hans böner
hur länge ska du fly
när din flykt är från dig själv
lämna han inte ensam i denna värld
för då kommer du likaså känna ensamhet i din
för ner vattenskålen
efter livets vatten i din brunn
och du ska se att en livs levande prins
står framför dig med ett leende
och ni kommer aldrig mer dricka sorg
ty som handen förenats med handsken
har era själar förenats med kroppen

men vem är jag som talar
jag är bara berusad på näktergalens bägare..

* * *

jag lever inte längre av egen ork
det är guden inom mig som lever
själen har somnat i en vaken kropp
himlarna och jorden är hans
koranen är hans, profeten tillhör honom
men vems är dessa ord jag yttrar?
det är hans vilja som styr min penna..
jag är blind, jag är död men jag går
det är hans ljus som glöder mina ögon
medan själen har blivit stearinet
som likt rinnande tårar smällt bort
mina kläder täcker en tom kropp
en tyst ensam tomhet
mina kläder täcker GUD, för jag finns inte
såra mig med tusen knivar
men GUD kommer strömma ut ur mina vener
min jord är torr men det regnar igen
varför väcka till liv det döda, varför sån nåd?
förlåtelsens sol strålar med kärlekens ljus
varför blåsa in din själ igen i mitt livlösa hus?
mitt hjärta är förälskat
den älskar dig
hur kan jag kasta bort denna kärlek
då det vore att synda mot mitt hjärta
och på tronen av mitt hjärta sitter GUD
som viskar allt starkare
älska mig
ty jag älskar dig

* * *

Åtrån dold i ditt hjärtas kammare
är den pensel som målar dina drömmar
uppenbarelse från Gud är den dröm
som reflekterar din själs ansikte
till en skinande spegel polera ditt hjärta
och världen utanför kommer uppenbaras
bakom religionens ljus min vän
skiner lampan som lyser upp henne

Skicka din blick som en budbärare
till det land som berövat min sömn
landet där en kurdisk blomma vistas
se på skeppet och hur det sjunkit
i denna strandlösa nektar av kärlek
mitt hjärta insmord i hennes honung
sötmans bägare har berört mina läppar
ty irakisk baqlawa är hennes blad
drömmarna är ett förbjudet land
men ack, mitt hjärta vandrar hejdlöst dit
måste du, persiska prinsessa
vänta i ett land jag inte når?

Ali, en bit av din själ du gett bort
men hur ofta växer inte ett frö till en ros?
men Ehsan är den som givit hän hela sin själ
O Gud, låt han dvala i sin rosengård…

* * *

hela min existens brinner
varje partikel av min kropp värker
mitt hjärta har blivit en otämjd häst
lyssna hur min själ skriker i längtan
formats till en vild flod som forsar utan mål
mitt hus flammar i kärlekens bål
jag söker förening, förena mig!
befria min duva från kroppens bur
frigör min själ från begärens kedjor
låt mig flyga som fågeln fri från himlens galler
tårarna har blivit oceaner i en droppe
ett ögonblick med dig är tidlöst
samma ögonblick utan dig en evighet
fånga ögonblicket innan du mister det
min kärlek är hjärtat inom dig
varje slag är ett jag älskar dig
min själ dansar i ditt bröst
varje andetag är mina viskningar
schhhh….hör mina andetag i mörkret
visionen av oss som paradisets älskare
förverkligas om du blir mitt livs själsfrände
O GUD min älskade, förena mig

* * *

han är ljuset som tänder ljus
men vid ditt ansikte blev han stearin
in i dig har han fallit, spårlöst försvunnen
men han vill inte heller bli hittad
mist sig själv, men inte heller vill han finna sig själv
så länge han har dig hjärtat, sin själs bo
din brinnande längtan värker hans själ
bädda in den med din egen
klä hans saknad med din närhet
håll han tätt ett sista andetag
låt hans själ lämna världen med den vackraste syn
synen av sin själsfrändes ansikte
med kinder röda som rosor, varma som gryningen
trösta den med din förening
viska mjukt i dess öra
ord som får knopparna att blomma
schhhhhhhh, lugn min själ
ditt hjärta tätt intill mitt
känner dina hjärtslag väckas till liv
de dansar vilt till passionens rytm
varje slag forsar din kärlek
ut ända till fingerspetsarna
kittlar ända nere i tårna
som ett strömmande vattenfall
fallande hejdlöst i oceanen
förenas din känsla med min
med synen av det vackraste
slocknar min själ sakta

* * *

Ekon absorberade, smekande melodier
rör själen till en långsam dans
ögonstenar av ljus för hjärtat i trans
en stilla fantasi uppenbarad
den vildaste drömmen förverkligad
honungens sötma med myskens olja
han hör dina osagda ord

O du avlägsna stjärna
regna glitter över min själ
avslöja våra sensuella nätter
hur vi spillde vin på bönemattan
skrik ut tystheten vi delar
våra blickar berörde hemligheter
medan de blinda uthärdade fastans hunger
drack vi koppar av månsken i smyg
mitt hjärta har blivit en vulkan
men ut forsar kärlek hetare än lava
nyfiken söker den sig fram
kittlandes genom mystiska dalar
Var är havet som kan släcka min törst?

O midnattsbris för min klagan
viska med din ömhet min längtan
skicka min Salam till den sol
Shams-e-Din’s strålande skönhet
vars stråle mitt hjärta följer likt skuggan

Jag är en ensam själ
drick mitt andetag O du själ
du som kupat mitt liv i din handflata
förena mig med dödens kyss
ty jag vill smaka evigt liv

* * *

Själens osagda ord är magiska
de blomstrar knoppor till rosor
måla orden på nattens tavla
ditt hjärta kommer beskåda gryningen
en förbjuden tanke är den som lockar
men resan till ljus är genom mörker
himmelns lampa är älskarnas läkare
en vision av Shams ansikte
fyller den mörka världen med ljus
en orolig själ bor i mitt hus
varför denna ständiga plåga
kom, tyst blås ut min låga
låt oss vara ensamma i mörkret
kom, tätt med ditt hjärta intill mitt
känn hur slagen smälter samman
låt oss bli midnattens fullmåne
kasta iväg sagans mantel
klä dig i den bara luften…rahma..
dansa vilt i den nakna sanningen
kärleken är ett vitt siden lakan
…stoppa om min själ med din egen
låt oss somna sött i livets vagga
resan från illusion till verklighet
du och jag ensamma i Paradisets trädgård
trädgården utanför mitt hus

* * *

Med Vännen vi satt till gryningen
tårarna pratade om de troendes prins
men våra ögon såg något annat
de såg själen dold bakom ögat
där satt den ensam i hjärtats hus
tittandes ut genom ögats fönster
aldrig har jag sett en ängel dansa
med nakna fötter på en vildvuxen äng
tills mina ögon mötte din själ
vår blick blev en regnbågsfärgad bro
nätt vandrade du över, allt närmare mig
som ett sändebud från kärlekens GUD
du knackade på mitt hjärta
oh så hårt det bultade
tyst smög din sensuella doft in
ditt mörka mystiska hår fängslade mig
men även förblindade mig från allt utom dig
du tog min hand, drog mig allt djupare in i mig

nu är jag berusad, längtandes efter dig
låt inte världen dra dig mot förgänglighet
håll min hand, flyg med mig i evighet

varma ögonblick forsar hans känslor
dränker hans själ i vattenfallets ström
han är förverkligandet av din innersta dröm
en reflektion av din själ……känn glöden
ren kärlek andas liv även bortom döden
utforska honom
våga röra
önskningar kan uppfyllas
han väntar på dig

* * *

Sprungit genom havet kluvet
lämnat månen under nattens sten
plockat bergens blomma
gett den till dig min vän

Jag fiskade i öknen
i en oas av kärlek
linan började dansa
du kom fram livs levande
en naken själ med bara fötter

Min existens kittlar
ditt leende pirrar
jag rider på en flod av renhet
kärlekens renhet från GUDs själ
som blåst liv i min sömniga kropp
format den till ett nattlinne
som smeker din lena själ
schhhh !……..han ler
jag älskar dig min själ

* * *

hon har lärt molnen den vildaste dans
rosorna avundas hennes skönhet
hans hjärta skiner i hennes glans
hon som kysst gryningen med röda läppar
får hans själ att rida på hennes lans

overkliga fantasier målas upp
hennes skratt berusar demonerna
solen dansar vinglandes på topp
fängslad är han i hennes hår

hans blick förtrollad i ett sken
is smälter på varma kinder
en retful smekning så len
galenskap rinner ur tungan
poesi utan like formar den
i ett hav av kärlek badar de
smälter långsamt samman till en

så här går det när man inte vaknar
hand i hand i sin älskades famn..

* * *

Inom min orkelösa kropp
djupt i mitt trötta hjärta
finns ett oändligt universum
en bottenlös mörk tomhet
där döden härjar fritt
i den innersta vrån
finns ett litet dovt ljus
den stilla själen

du kom fram till min bädd
ur ditt bröst tog fram ett ljus
med ett leende blåste du
mitt ansikte tvättades i ditt ljus
mina ögon badade i ditt sken
mitt hjärta smältes len
ljuset forsade in i mitt djup
universum reste sig som röda havet
- hade moses uppenbarats?
ljuset svämmade över själen
droppen blev en del av ljusets hav
själen red på vågorna
ut genom hjärtat som väcktes till liv
- hade jesus återvänt?
upplyste bröstet till en sol
strömmade ut genom blicken
dök in i dina ögon
blandades med ditt månsken
förenades med din själ

nej, det var inte moses eller jesus
det var du

* * *